- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
203

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II BOKEN. — 1V KONJUGATIONEN. 203

uppåt) ;” och till samma partic. skulle sluta sig Isl. ver-
bet kroppna (styfna af köld), hvilket i grunden är detsam-
ma som ÖGL:s och Bjärk. R:s krumpna (bli krumpen).
Det hos oss på sina ställen brukade impf. krömp kan sy-
nas förutsätta en infin. kriumpa; men för antagandet af en
sådan gör icke detta impf. till fyllest. Liksom af sang blef
söng, kan af kramp blifvit krömp; helst i fall krimpa öf-
vergått till krympa. Om ett gammalt impf. kramp vittna
åtskilliga ord. Skulle ock det i folkspråket icke synnerli-
gen djupt nedträngda subst. kramp borträknas, såsom från
Tyskan hemtadt, så har man ändå de dialektiska krampe,
krappe (i samma bemärkelse); krampa (fibula); krapp (Isl.
krappr, för krampr, trång, knapp, krum), hvaraf kräppa
(vara trång, trycka, strama), som motsvarar det krämpa,
hvarmed Szrznwws öfversätter Eng. cramp. = Till krympa
svarar det gamla krymplinger (krympling), Isl. krypplingr,
Göta kröppling; Isl. kryppa (puckel, böjning; af Björn Har
DORSEN härledt från kroppr, kropp), Dalska kryppas (gå
krokig). Till krimpa deremot Isl. krippa (= kryppa), Cod.
Bildst. s. 108 kriplingher (kryppling); möjligtvis äfven Dal-
ska kripp (litet barn). Man bör då icke tveka, att upp- :
ställa ett krimpa, kramp, krumpin.

skrimpa? skrympa. Har det funnits ett krimpa, så har
man lättare att föreställa sig ett skrimpa, hvaraf det ännu
gångbara part. skrumpen, supin. skrumpit. Visst är det
så, att en stark böjning i det ena verbet icke gör en så-
dan i det andra nödvändig; vårt skrympa, Dan. skrumpe,
är vida mindre rotfäst, och kan till äfventyrs vara blott ett na—-
tionaliseradt Tyskt schrumpfen. Likväl kan skrumpen icke
föras till skrympa, utan antagande af en stark flexion) en-
ligt IV eller VI Isl. klassen. |

sqvimpa (sqvalpa, sqvätta), sqvinper, sqvamp, sqvumpen, i
några Svenska dialekter, kunde med misstänksamma ögon
skådas; om det icke, jemte ett dialektiskt sqvimp (sqvätt),
funnes ett Isl. sqvamp (ljud af sqvalpande), sqvampa (sqval-

" Lika väl som raden ofvanför, äfvensom s. 79 i samma Saga, står krop-
na för kroppna (krumpen), kan kropner stå för kroppner. Hos Har-
pestreng heter det 28 the limmaå krupne ere (i MoLrBECHs uppl. s. 82
krumbeth limma).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free