Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1! BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 207
begagnandet af vulen,” i st. f. vurden, uti den här före-
varande särskilda betydelse, har så mycket mindre något
hinder varit, som varda, i egenskap af hjelpverb, på mån-
ga ställen, särdeles af Göta rike, icke sedvanligen brukas
uti tal; medan på andra, t. ex. Upland och Södermanland,
väl vart, purte, vurti äro mycket omtyckta; men något
vurden eller annat partic., utom supin., icke plägar ofta
auxiliärt förekomma.
serha eller serha; Isl. serga (stuprare), serg, sarg, soröit
(se Gloss. till Nials S.). VGL. I. R. B. &’ 2 tak sa (såg) at
mabper sarp pik.
biargha, biergha, byrghia; Mös. Göt. bairgan (servare); Isl.
biarga (servare, opem ferre), berg, barg, (burgom), byrga,
borgenn. ÖGL. Kr. B. 9 biergha sinu korne (berga sin
säd); Upl. L. V. B. 10: 2 at byrghie hö; VGL. 1. V. S.
I. 3 pr. ma (kan) eighi firi bonda byerghas (arbeta); Br.
4 huar sum byargs (arbetar) vm paska dag; II. K. B. 52
huilkin sum biergs (men i yngre handskrifter, bland hvil-
ka en från senare hälften af 14:de seklet, biergher) storan
ucerknath (arbete); Run-Urk. 1122 biarki kup salu (bjelpe
Gud själen); VGL. I. F. S. 5: 4 fyr cen burghit e& (in-
bergadt är); ÖGL. Kr. B. 6 pr. far han egh ba"um burgh-
it (kan han ej biträda, hjelpa båda; efter orden: får han ej
hulpit båda); Bjärk. R. 414: 41 warfer man huggin i hans
swa at han giter eig matburghit sik (så att han ej kan
hjelpa sig sjelf med maten); Upl. L. M B. 24: 4 hugger
man fot aff manni–- elr hand swa at han far &
burghiz (reflexilft partic. preter. i neutr.) mep (så att han
ej kan hjelpa sig, arbeta med henne); V. B. 410: 2 pPöm
til skape burghis hawa (dem till skada, som hafva inber-
gat; eller: arbetat, deltagit i bergningen). — I Gloss. till
lagarne är skildt mellan biergha, byrghia (berga), och
bierghas (arbeta); hvarföre det i några handskrifter af yng-
re VGL. begagnade biceryher ansetts felaktigt, och förestäl-
la bierghs. Men då böjningen för biergha och bierghas
" Detta ord, som ytterst sällan förekommer i stil af strängare lynne, och
före 4700-talet , träffas emellertid på ett ställe i Sjölagen, neml. Skipmå-
la B 4: 3, der det heter: och saken så är wulin, at hon ingen drögz-
måhl tåla kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
