Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
vollen eller vullen, med I (vulen uttalas alltid med en-
kelt 1). Och jemväl ett sådant kan till betydelsen icke
rätt förenas med vulen (beskaffad, skapad, artad), hvilket
dessutom i flere dialekter uttalas vuren, t. ex. karlavuren,
illavuren , hos SpeGerL knarvoren; liksom Dan. vorn, vorren
(se MocBecH, Dial. Lex. och LynGBye), Norska worren,
Färöiska vorn eller voren, t. ex. Fer. S. s. 453 idlavor-
nar: (illavulnare); i en del Svenska munarter uttrycker
subst. vurnad (beskaffenhet, skapnad) alldeles detsamma,
som i andra vulnad; till och med att r oftast höres i de
mera fornlika allmoge-språken. Att detta under vexlande
skepnader framstående partic. är, såsom Imre antagit i af-
seende på vulen (på vissa ställen uttaladt volen, med mel-
lanljudet 0), rätteligen vurden, vorden, intygas icke blott
af Gottländska failvorden (felaktig), men än bestämdare af
det Isl. orginn, vorginn, hvilket, i likhet med det Svenska
vulen, volen, nyttjas i bemärkelsen: factus, formatus, con-
stitutus; t. ex. Nials S. s. 268 hon var allra qvenna fegrst
ok best at ser orömn, i andra hdskr. best oréin (hon var
ibland alla qvinnor fagrast och bäst skapad, vulen); hos
Björn HALDORSEN 80 voréinn, »saaledes beskaffen» (II. 340),
så vulen. Såsom slut-sten i bevisningen kan anföras det
Dalska illa ortin, illa vulen, illa ortig, illa vulet. Det mil-
dare uttalet af rd såsom l, i det mera vårdslösa hvardags-
talet mycket allmänt (t. ex. jol, jord, bol, bord, gål, gård),
har gjort sig gällande äfven i några ord, dem skriftspråket
tillegnat sig, t. ex. fälas (färdas), fälsup, fälknäpp, i fjol
(Dalfolket säger ännu, liksom fordom, i fiord). Detta, til-
lämpadt på vurden, vorden, röjer sig tydligast genom sam-
manställningen af det i Patr. S. s. 22 använda forwurdhin
(förgjord, försagd, betagen), det Norska forvorn (förgjord,
förhexad; se HarraGer), det Dan. dial. forvoret (mager,
eländig, bortkommen; jfr. MorBecr, Dial. Lex., der det hän-
visas till det Forn-Dan. forwarthe)," Göta-språkens förvu-
len (i vissa orter: bestört, häpen; i andra: oförvägen, på-
flugen, oregerlig, — de olika sidorna af: förgjord). För
” Harpestreng talar 414 (XCIII är misskrifning) om forwrthet barn (ofull-
gånget foster; jfr. MoLBEcus uppl. s. 427).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
