Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I :ROREN. — IV KONJUGATIONEN. 209
värka, blir icke svår att fatta, om man ihågkommer tale-
" sätten febern arbetar (urit, svit), bröstet arbetar (fervet,
agitatur), vinet arbetar (fermentescit), arbeta med en sjuk-
dom (morbo urgeri, jactari); jfr. Eng. work (arbeta, jäsa),
Fr. cuire (koka, smärta, värka).
spirna? spierna (sparka); ÅA. Sax. speornan, speorne, spearn,
spurnon, spurnen; Isl. spirna (jfr. Lat. spernere), spirn,
sparn, (spurnom, spornenn?); jfr. sporna (sparka emot) ef-
ter 1 konjug. Bonaveat. s. 168 spierna han (honom) mz
fotomen. Botin upptager spjärna, sparn, spurnit (s. 162)
men knappast lärer man, hos hans samtida bland författare,
upptäcka något af denna fornböjning. Deremot läses i Sv.
Folkv. I. 445 somliga han med fötterna sparn. Dialektiskt
har man spjänra, som är assimilation af spjärna; hvilket
ock torde vara fallet med det i Göta munarter, mera än i
Svea, brukliga spänna (sparka); derest det icke möjligen ,
liksom det Dan. spende (jfr. Svearnes spänta emot), är det
vanliga spänna (tendere), hvarmed det till böjningen öfver-
ensstämmer. Dalskan har fullständigt starkt thema assimi-
leradt: spienna, spienn, spann, spunnin. — Det allmänna
spjerna går oaflåtligen efter 4 konjug.
verpa ; Mös. Göt. vairpan (jacere, kasta), vairpa, varp, vaur-
pum, vaurpans; Is. verpa (jacere, ova emittere; jfr. T. junge
werfen), verp, varp, urpom, yrpa, orpenn eller vorpenn.
Vårt värpa (ova edere) följer allmänneligen 2 konjug.; men
har i flere landskaps-språk den starka böjningen varp,
vurpen, i vissa nejder varpen, i andra värpen. Den ur-
sprungliga betydelsen (jacere) har fasthållit sig i varp,
notvarp (jactus), de dialektiska varp (stamen, ränning i
väf), varpa (rete, nät). Jfr. VGL. I. F. B. 7: 3 binder
verpple (band) vm föter.
kverva; Mös. Göt. hvairban; Isl. hverfa (verti, circumire,
disparere), hverf, hvarf, hurfom, hyrfa, horfenn. Södm. L.
B. B. 5: 3 hverwer skyul (förkommer skyl) a akre; Hert.
Fredr. 109 hwerfuer (försvinner); Cod. Bur. s. 473 huarf
asnen af hans öghsyn (försvann åsnan ur hans ås n);
Wadst. KL. R. s. V ok ginstan (genast) bort hwarff the
synin; Alex. 8.83 kringhworffwin (kringhvärfd) medh en
flodh. ÖGL. B. R. 37 pr. at slikt er mik hwruit (för mig
Sv. Spr. Lagar. 1£
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
