Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2410 Il BOKEN. — IV KONJIUGATIONEN.
bortkommet); Vap. 32: 4 huat hanum er hurui. Utan
h, och uti vissa måhända af Tyskan föranledda modifierade
betydelser, råkar man i Kristof. Lands L. Edz. B. 32 rubr.
huru biltogher skal sigh fridh werfwa (skaffa, förvärfva);
Bonavent. s. 105 the verfwa (främja) thit bezsta: A11
warfwom os i (lägga oss i) verlzlicom erindom; Valentin
s. 49 thz werff (uträttade) then riddaren. Den för det
transitiva hverva gällande svaga formen (jfr. Isl.) återfinnes
i Upl. L. V. B. 20: 2 per haghi haffwer um hwerfft
(som med gärdesgård har omgifvit, kringhvärft). Detta verbs
bruk, uti intransit. mening, är länge sedan aflagdt, och
dermed den starka flexionen, om hvilken man dock har en
fortfarande påminnelse i hvarf (vicis, orbis, stratura), tide-
hvarf. Det sannolikt äfven i Mös. Göt. ursprungliga grund-
ljudet i förekommer uti hvirfvel, Isl. hvirfill (vertex, gyrus);
försvagadt till e uti det dial. verfvel (pessulus; syn. vrede, vred).
diska? Af Griumn företes en theoretisk formel: diskan, dask,
duskun; hvarunder han ställer Isl. diskr (patina), dask (ic-
tus), daska (percutere); dock under erkännande, att öfver-
gången i betydelsen är dunkel (Gram. 11.63). I landskapsla-
garne talas om disk ok duk. I nuvarande språket har man
disk (et för vissa ändamål begagnadt bord, t. ex. altar-,
bod-, källar-disk); mer eller mindre dialektiskt: diskar (af
mat orenade bordkärl), diska (tvätta bordkärl), disk-vatten
(skölj-vatten), diska eller deska (slå), dask (slag, stryk, skur,
sqvätt), daska (slå; gå sakta, göra ett slag, gå och slå),
daskig (duskig, smutsig, grumlig), grå-daskig (skymlig,
smutsgrå, som stöter på grått, slår om i grått), dusk (mu-
len och fuktig väderlek), duska (småregna, sqvätta), duskig
(fuktig, slaskig), dusker (slusk, slok, slyngel). Isl. har, utom
de af Grimm åberopade, äfven dosk (dröjsmål, jfr. söl, dröjsmål,
slask), doska (dröja). Former och betydelser ingripa i hvarandra.
Jemför vidare det gamla beria (slå) med Isl. bard (skepps-
bord), hattbard (hatt-bord); eller slå med slag i duf-slag,
dial. bi-slag (pergula), med slag (hvarf, lof, Er. bordée),
med uppslaget bord, med slå sig (vätskas), med subst. slå,
Isl. slå (lamina, subscus) o. s. v. Såsom i någon mån upp”
lysande kan nämhas, att samma grund-ljud och vexel-ljud,
som i disk, dask, dusk, förekomma i slisk, slask, slusk, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
