Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 223
Styr. I. 48 skriwat; Gottl. L. 49: 74 scrifat. Men Södm.
L. Kk. B. 4 pr. scref; Cod. Bur. s. 149 m. fl. st. skref,
49 scrivv, 6 scriueth; Kg. Styr. I. 26 skrivit; VGL. II.
Add. 9 pr. wt skriwin. Norge lärer ega en runskrift med
skref (se Run-Urk. 4977). I Dalskan har skrefva impf.
skrewed ’, supin. skrewat; allså 4 konjug.
priva, privas; Isl. prifa lapprehendere, curare), prif, preif,
prifom, Prifa, prifenn; Prifazs (bene valere, vigere), prifz,
preifs, Prifiz. Af den aktiva formen ser man ofta det
såsom adj. begagnade Privin, thrivin (rask, manlig, tapper;
äfven, liksom det nuvarande, men mindre brukade trifven
eller trefven:s som har trefnad, frodig, omsorgsfull, flitig).
Af den deponentiala förekommer i Cod. Bur. s. 190 Priuas;
Bonavent. s. 38 thrifwas; thrifs; S. Birg. Up. 5: 44
thrifs ok vaxser (växer); threfs (thrifdes) ok vexste; Bo-
navent. s. 28 tha threfs han mz alrenom (med ålderdomen);
418 thriwitz Hvardagligt nyttjas ännu, då och då, trefs;
ofta trifvits, i skrift som tal. Från detta verb härleda sig
Isl. preifa (trefva; jfr. Med. Bib. s. 243 threwa, känna ef-
ter), Priflegr (vid godt hull; manlig, tapper), vårt treflig
(som trifves väl, gör trefnad).
sviva (sväfva, röra sig)? Isl. svifa, svif, sveif, svifit. Sven-
ska fornhäfder förete endast sveva, hvars böjning icke af
äldre skrifter kan med säkerhet bestämmas. 1 Gust. I:s
Bib. finner man, 4 Mos. 4: 2, Gudz ande sweffde offuer
watnet. Hor upptager sviva. Jfr, under I klassen, sofva.
rista; Isl. rista (scindere, incidere), rist, reist, ristom, rista,
ristenn; i nyare Isl. heter det rista, efter 2 konjug. I
Svenskan är den starka flexionen utomordentligt sällsynt.
I Run-Urk. 14183 läses Luki rist runar, der rist antin-
gen kan vara pres., eller impf. i st. f. raist, hvilket före-
kommer i en Dansk runskrift (N:o 1489). I N:o 250 och
799 ristu runa, är ristu 3 pl. impf. af rista. Annars är
det i runor synliga ristu ofta att anse för impf. pl. afrisa
(upp-resa), som i runskrift brukas (tillika med raisa, Isl.
reisa), och har impf. sing. risti och rispi. Detta är så
mycket mer förvillande, som runorna äfvenledes hafva af
rista det svaga impf. risti, t. ex. 49 risti runa; till följd
hvaraf det of->”stående ristu kan vara regelrätt pl. lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
