Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U BOKEN. — GAMLA ANOMALIER. 277
Grek. 2xeiv) äro Isl. eiga (ega, egendom), eign (VGL. eign,
egn, egande-rätt, ega), eigna (egna) m. fl. Vårt nya verb
ega (uttalas äga) går regelbundet efter 2 konjug. Det förr
icke ovanliga åga, ålte, höres i vissa dialekter; Dalskan
har till ega presens er (jfr. VGL. III. 32 aer).
vita (veta); Mös. Göt. vitan, vait, vitum, vissa; Isl. vita, vett,
vitom, vissa, vissa, vitat, vita’ör (bestämd); Homil. 30: 4 vitop-
er (veten J; men imperatift 12: 2 vitep); 31: 2 beir vito; Edda
Sem. s. 6 v. 38 wvitop (hos Muncr vitud er); s. 13 v.
22 vito; Kongespeilet s. 58 vit hu (imperat.). Uti Sven-
ska fornspråket öfverhufvud vita, VGL. I. Br. pr. uite; ÅA.
B. 43: 4 vet, Södm. AE. B. 6 pr. weit, St. Rimkr. 3: 4
iak veyt; 38: 2 weyst tw, tw weyst; Bonavent. s. 24
thu vest; Gottl. L. 37: 4 wissi (viste); ÖGL. Kr. B. 15
pr. han uwuisse; E. S. 8. pe uissu; Upl. L. Kk. B. 45: 4
wisti; S. Birg. Up. 4: 37 vm the hafdhin vitit (vetat);
Cod. Bildst. s. 252 at engin gate witit (att ingen kunde
veta); Ivan 4966 hafdhe han vwitith; 5637 hafdhe hon
vitadh (vetat); Gust. I:s Bib. Vish. 5: 7 wetat; Bonavent.
s. k oc enga andra wtuegha vist (vetat); 161 vm han
hafdhe han vist; Gust. I:s Bib. Rom. 7: 7 wist, i Carl
XII:s west (jfr. Med. Hög-T. gewist, gewest). Någon 3 pl.
vitu eller vito kan icke märkas; men väl vita, t. ex. VGL.
I. Md. 44: 3 vita men; ÖGL. R. B. 26 pr. andre tue
(två) Pet uta. Böjningen är nu veta, vet, vi veta eller
vete, I veten, de veta; viste;” vetat, i talspråket stundom
vist (regelbundet supin. till wiste), dial. vest. I några
gamla munarter nyttjas veit eller vait (vet). — Grimm har
såsom starkt part. preter. uppfattat ett F. Hög-T. wezzan
(scitus; se IV. 467); och till detsamma sluter sig icke
blott det ofvan’ anförda, såsom partic. begagnade F. Sven-
ska vitit, utan ock det adjektift använda forvitin (Wadst.
Kl. R. s. XVII, förveten), Isl. forvitinn (fem. forvitin i
Edda Sem. s. 89 v. 6); äfvensom det dial. enveten (envis).
" Ehuru st vanligen låter som ssl, och gör det i vistas, vislelse m. fl.,
skrifves nu oftast visste, impf. af vela, för att skilja det från viste (ut-
taladt med enkelt s), den sammandragna formen af visade. För att
liksom stadfästa en temligen onödig frihet åt ett håll, torde man icke
åt ett annat böra inrymma en ny, som är godtycklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
