Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 It BOKEN. — GAMLA ANOMALIER.
Med afseende på de gamla bildningarna drukkinskaper (dryc-
kenskap), Pulinmoduger (tålmodig), valinkunder (utvald,
välkänd, ansedd) m. fl., hvilka mer eller mindre bestämdt
angifva sig såsom sammansatta af ett part. preter., hvad
första sammansättnings-lemmen = beträffar, skulle man möj-
ligtvis vara frestad, att föra vetenskap till ett part. preter.
veten; men vetenskap är i vårt språk ett nytt ord, syno-
barligen formadt efter det T. wissenschaft, hvilket, liksom
allwissenheit, unwissenheit, blifva af Grimm hänförda till ett
part. presens (jfr. F. Hög-T. wizentheit, unwizenthett, IL.
688). Samma härkomst, som vetenshap, hafva våra likaledes
nydanade medveten, medvetenhet, allvetenhet; ehuru det för-
sta har i uttalet ofta (med dubbelt t) något mera qvar af
den Tyska börden." — Så väl af GABELENTZ Som ScHULIB
ställes det anomala Mös. Göt. vitan (veta) under ett såsom
enkelt verb saknadt, men i sammansättning kändt veitan
(se; jfr. Lat. videre, Grek. idetv, eid£vai), här framman-
för omförmält under V Isl. klassen, ordet vita, Isl. vita
(icke såsom vita, veta, med oaccentueradt 7), hvilket, enligt
Isl. rättskrifningen, formelt motsvarar ett Mös. Göt vetan.
— Slutligen må upptagas frågan om det nuvarande vetta
(vergere), vetter, vette, vettat. Tillförene hade man t. ex.
i Upl. L. Kg. B. 14: 2 pet borp til lanz wet (det skepps-
bord, som vetter åt land); til haffs wet; Södm. L. Kg B.
AN: A til lans weth; til hafs weth; Gust. I:s Bibel 4
Mos. 21: 20 thet högha berghet Pisga, som weet (i Carl
XII:s Bibel weter) ått öknenne. I landsorten säges ofta ve-
ta (vetta), vet (vetter). Att detta vet är af veta (scire),
finner man af Isl., der det heter pat veit til norgurs (det
vetter åt norr); Alex. S. s. 406 ef oörovis veit vis (om
det vetter åt annat håll, förhåller sig annorlunda); fastän
ock uti Isländskan former af det svaga veita (Gottl. L. 3:
4 veita, annars i F. Svenskan veta, tilldela, göra) brukas i
samma mening; t. ex. hos Björn HaALDorsEn ruminu velir
til veggsins (det vetter till väggen med sängen). I Svensk
skrift från senare århundraden finner man ofta vetta (veta),
” Härledningen af velenskap från vett (till godkännande af den alternatift
förekommande stafningen vetlenskap), om hon icke framkallar någrale
giska betänkligheter, kan likväl icke grammatiskt förklara -en-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
