- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
303

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLÄGG. 303

s 224 skiuta; Cod. Bildst. s. 462 huru han skutis (impf.
konjunkt., skulle skjutas). Bland hit hörande ord är det
gamla skut eller skot (skott, skjutande, sammanskott), Isl.
skot, hvilket plögar bli förvexladt med det derifrån formelt
skiljaktiga, ehuru från samma rot utgångna sköti (Isl. skeyti,
pil); t. ex. Cod. Bildst. s. 462 jemsköt (strax) kom eth
sköte -widh kesarans ögha; skötin (pilarne) drifw hwarn
wegh (på alla sidor) wm kringh han; Hels. L. &£. B. 14:
2 III tylter sköte (3 tolfter, dussin pilar). Imre härleder
skiuta från skiuva (se här förut s. 238), hvartill likväl

: ingen anledning synes vara, då båda visa sig, icke blott
i Forn-Svenskan, men äfven i flere Forn-Tyska språk, så-
som sjelfständiga rötter, hvardera med sin egen växt-af-
komma.

s 229 riupa. Liksom Isl. adj. raw och det svaga verbet
rodna stämma med det starka impf. ravwö, part. preter.
rocenn, stämma ock adj. laus (lös) och det svaga verbet
losna (lossna) med impf. och part. till ett förgånget Isl.
liösa, laus, lusom, losenn, hvilket qvarstår i F. Hög-T. liu-
san, Mös. Göt. fraliusan (förlora), och kan spanas i våra
nyare bildningar förlora (jfr. kiusa, kora), förlisa (jfr. Med.
Holländ. verliesen, verlos, verloren, verloren ; Grimm I, uppl. 2,
s. 972), förlust. Att lossna icke, såsom man hos oss i all-
mänhet förutsätter, kommer af adj. lös, utan af en för bå-
da gemensam rot, kan utrönas redan deraf, att det icke
heter på Svenska lösna (åtminstone i den vanliga menin-
gen), icke på Isl. lausna; utan på Isl. losna, i gamla Sven-
ska handskrifter lusna (se ÖGL. och Södm. L.) eller losna
(se Upl. L.), Cod. Bur. s. 504 lusnapo; endast undantags-
vis, i en helt ung hdskr. af ÖGL:s Kyrko-Balk (från slu-
tet af 15:de århundradet) lösna. Deremot innehåller Is.
leysa (lösa) regelbundet öfvergångs-ljud från laus.

. 231 fiuka; Cod. Bildst. s. 447 at han fök fierran som
rökir j wedher. A

. 260. Bland de här uppräknade starka verb gifvas några, ’
t. ex. nima, vinda, stinga, hvilka väl med de öfriga star-
ka ega gemensam den etymologiska ställningen till de sva-
ga, men icke en afgjordt, eller ens allmännare intransitif
betydelse; fastän ock en sådan kan tänkas t. ex. i wvinda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free