Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 TILLÄGG.
med ögonen; det stinger (vanligare det sticker) i benet
0. 8. V.
s. 267 unna; Strengleik. s. 32 nu var einn riddare i
Pui fylki er (som) lengi haföi unnat (älskat) henni.
s. 268 kunna; Ol Tryggv. S. i Fornm. S. X. 234 ef ver
kinnum (om vi kunna); men uti Isländaren Rugmans af-
skrift (Kongl. Bibliothekets i Stockholm cod. chart. N:o 43, fol.)
af samma handskrift som den i Fornm. S. begagnade, ef
vier kunnum.
8. 269 pura. Säve har med Mös. Göt. daursan (som fins
endast i gadaursan) sammanstält Gottländska »törsa el.
tårsaä, törs el. tåss, törsti el. tåsstä, törst el. tåssb,
under förklaring, att »den Gotl. formen sål. står mycket när-
mare källan, än den Sv., hvilken sista språkanden har orik-
tigt antagit för ett deponens, dertill föranledd af det radi-
kala s, hvarmed pres. utljuder» (Eriks-Visan, Stockholm
4849 s. 47). Det vore onekligen ganska märkligt, om
man i försa (töras) skulle, hvad det genomgående radikala
s angår, träffa med Mös. Gös. en sammanstämning, som
saknas i öfriga Forn-Tyska språk, i Skandiskt bok-språk
allt ifrån Homil,, i den gamle mythiske por och i alla ge-
nom runor bevarade namn, i hvilka Por ingår; och att än-
då samdrägten inskränkt sig blott till den konsonantiska
utgången, men uteblifvit i konsonant-anslaget och i vokal-
följden. Hypothesen synes emellertid nog vågad, synnerli-
gast som en omkastning af ljud och ljudtecken icke är i
Forn-Svenskan sällsynt (t. ex. huls för husl, löns för lösn,
elfti för eflti, elft för eft, silgdu för sigldu, venkte för
veknte, vempti för vepnti), och derförutan en med törsa
fullkomligt likartad företeelse erbjuder sig i låtsa, bildadtaf
pres. låts, eller af inf. låtas, hvartill i vanvårdadt tal nå-
gon gång brukas låste (låddes), låst (låts).
s. 269 skula. Utom det vanliga part. preter. skylder, ser
man i VGL. I. A. B. 22 skiulder; på motsvarande stället,
i ett år 4849 uti Norge funnet duodes-blad, skvldr; Upl. L.
Ä. B. 7: 3 skuldester, ÖGL. &E. 3: A skuldaster.
s. 281. Till det Isl. impf. vissa har Forn-Svenskan både
vissi och visti.
s. 285 spara; Cod. Bur. s. 544 sparpos (3 pl).
or RA ÖRE nn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
