Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 II BOKEN. — IMPERAT.
artade rätts-föreskrifter på 2 pers., med formell imperat.
(jfr. 8. 354, 367). Likställigheten, för vissa fall, mellan
pres. konj. och det omskrifna futurum eller den omskrifna
imperat., är icke inskränkt till lagarne. Man läser t. ex.
hos den Svenske Harpestreng s. 58 ffore örnawerk scal
man tagha warma quinno miölk oc leta in i örat, oc
smöri omkring örat met lagurber olio; tha scal man tagha
— — — oc rake sidhan har aff hoffde oc gnidhe sidhan
— — 0c smöre; S. 59 oc ma man taka — — oc brenne
thet oc stöte — — blese thet op — — — oc halde
thet ena slundh, sputta sidhan. Här ser man omskrif-
ningen med scal eller ma vexla med pres. konjunkt.
och med imperat. sputta. Der formen är blott pres.
konjunkt., har man, såsom förr blifvit nämndt, ofta svårt
att afgöra, om pres. konjunkt. eller imperat. i 3 pers.
är åsyftad, t. ex. Med. Bib. s 455 wardhe lius; 456
blomstris tordhen mz grönt gres; nw wardhe liwsen i
himblinum, oc skili at daghin oc nattina oc ware til tekn
timanna oc daghanna, oc skine i himpnenom oc lyse tordh-
inna. Så mycket imperatift, som kan ligga i 3 pers.
är uttryckt i dessa Guds ord öfver kaos, i hvilka bud
och handling äro ett. Då emellertid imperat., eller hvad så
kan kallas, icke har i 3 pers. någon från pres. konjunkt.
skiljaktig form, men kan anses bafva derifrån lånat sin,
har denna icke behöft i böjningsmönstren särskildt för im-
perat. upptagas. Under förevisande af den formella ställ-
ningen har likväl bär en öfverblick på den syntaktiska varit
nödig, för att sprida något ljus öfver det hela. — Omskrif-
ningen med låta, t. ex. låt honom gå (jfr. Eng. let him go)
afhandlas under Syntaxen.
4£:0 Pluralen (äfvensom dual.) af I pers. egnar sig bättre än
sing. att uttrycka ett imperatift begrepp, likväl icke så som
2 pers.; emedan vår formella 4 pl. imperat. knappt någon-
sin kan sägas innebära bud eller befallning, på sin höjd upp-
fordran, uppmuntran, uppmaning, eller blott önskan, hem-
ställan. Icke dess mindre är eget, att uti Isl., liksom Mös.
Göt., 4 pl. af imperat. hvarken har en egen form, eller en
med pres. konjunkt. öfverensstämmande, utan med pres. in-
dik. Grinmu erinrar, det är sant, att man är ur stånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>