Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 BOKEN. — INAFINIT. 389
gjorde icke blott skriftecken, utan ock ljudtecken, motsva-
rande ett ur Danskan inträngdt ljud, kan icke vara tvifvel
underkastadt. I flere goda handskrifter från första hälften
af 1500-talet (t. ex. Membr. A. 4 och en annan, sign. Å.
2 fol., den ock på Kongl. Bibliotheket i Stockholm), hvar-
est Svenska fornspråket är i öfrigt bättre bevaradt, är emel-
lertid —-& eller —-e alldeles icke, eller högst sparsamt an-
vändt; och -a intog i Gust. 1:s Bibel sin anborna plats,
hvilken det sedan fått i den vårdade skriften temligen
okränkt innebafva. Likväl är det, såsom ofvanför antyddes,
i några munarter fördunkladt. Det Gottländska -ä har
man sannolikt att härleda från utländsk inflytelse, från de
på Gottland fordom i stor mängd boende Tyskarne, att
ej tala om Danskar. Från grannstaten Norge torde ock
Vermländingens —-e härstamma; ehuru det, å en annan
sida, utan tvifvel är anmärkningsvärdt, att de forna
Danska landskapen Skåne, Halland och Bleking, äfven-
som Bohus Län, icke ega det Danska —-e såsom allmänt
kännetecken. Men också var Danska väldet ej derstä-
des oafbrutet, och har sedan 2:ne århundraden upphört;
då deremot närheten med Norge varit för Vermland bela
tiden den samma på hela dess vestra gräns; icke, såsom. för
Bohus Län, inskränkt till en mindre landsträcka. Sällsam-
mare kan synas, att Östergötland i många trakter har in-
finitiv-ändelsen e, — troligen en gammal danism sedan
Unions-tiden. I allmänhet kan iakttagas, att den ostliga
kusten har, allt närmare hon ligger hufvudstaden, en yngre
pregel i språket, än den motsvarande landsträckningen i
vester. Mycket i dialekterna undandrager sig för öfrigt all
forskning. I vidt från hvarandra aflägsna nejder finner man
stundom öfverensstämmelser, icke, såsom sådana, härstam-
mande från en urtida enhet, utan synbarligen förmedelst en
yngre odling tillvägabragta; men på det ena stället af en
orsak, på det andra af en annan; i båda fallen kan hända
sammanträffande till följd af ett gemensamt eller beslägtadt
anlag, men dock i sjelfva verket framkallade af olika be-
vekelse-grunder. Om man kunde följa språket, klädedräg-
ten, sederna i spåren, igenom de särskilda delarne af ett
land, vore dermed mycket att skörda för kultur-historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
