Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 HI BOREN. — INFINIT.
Hvarjehanda är på denna väg att utransaka; men mycket
torde blifva en hemlighet för alla tider.
3:o I verb med vokaliskt utgående stammar” blir infin. icke,
enligt regeln, uti fornspråket beröfvad sin ändelse; utom i
det fall när vokalen är a, då i Isl tecknad då, såsom få,
nå, så, flå, slå, spå, Prå, men i Forn-Sv. fa 0. s. v., i
Ny-Sv. få o. s. v.;” i stället för fåa 0. s. v. Färöiskan
har än i dag det infinitiva a i behåll, t. ex. Fer. S.s. 44
at fåa; & som kundi fåast (fås). Trenne verb hafva uti
Isl. -å4 efter radikalt £, neml. sid, lig (låna), tiå; F. Sv.
skrift-språket har här —-a; men vissa dialekter ega nu siå
(jfr. s. 449); af de öfriga verben är det ena försvunnet ur
riks-språket, och knappt någotdera begagnadt i folkspråket.
Andra verb, utan konsonant-slut, ega infinitif-ändelsen a
qvar i Isl., såsom hleia, glöa, gréa, bua, skua, snua,
tria, flyia, gnyia, spyia, deyia; och i de flesta motsva-
rande F. Sv. finner man infinitif-tecknet, som dock ofta
bortfaller, så att redan VGL. I. har, tillika med den äldre
formen, en yngre bo, fly; nyare språket känner ingen an-
nan. Till sin äldsta skapnad okända, eller ock af främ-
mande ursprung, äro di, sy, gry, ske, bero. De förkor-
tade ha, ta, dra, bli, be, ge, äro nya bildningar, som dela
väldet med de gamla. Vår tid har gjort till lag, att ett
verb med vokal-slut i stammen alltid böjes efter 4 konjug.,
så snart det infinitiva a är qvarstående (jfr. s. 52). Af
detta skäl heter det roa (delectare), roade, road, roat;
oroa, oroade, oroad, oroat; men ro (af det gamla roa, re-
migare), rodde, rodd, rott. 1 enlighet med infin. dia får
man diade, diat; men af di didde, ditt. — I några få
reflexiva verb, såsom lyss, leds, tillhörande det nyaste språ-
ket, är a utelyckt (jfr. s. 447 och Förkortning). Dialek-
tisk egenhet är, att på vissa ställen, särdeles på östra ku-
sten, framför allt i Norrland (der uttalet i allmänhet är
något brådstörtadt och liksom stupande), a ofta uppslukas i
infin, med konsonantisk känne-bokstaf, såsom gör, skynd,
" Vi fästa oss här icke vid detfivokaliska slutets ursprunglighet (jfr. s.
440—142).
’" Äfven F. Fris. har fa, sla, jemte fan, slan. ScamerLer upptager så
som Schwab. gå, gåu, stau (Bayerisches Wörterbuch).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
