Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HI BOKEN. — PART. PRES. 409
lig," hvilket skall vara ännu uttrycksfullare än genom god
o. s. v.; likaledes det för eftertryck skull förlängda hjertan-
des (i stället för hjertans, hjertats), som någon gång hos
gammalt folk, dock ej i de lägsta klasserna, förnimmes, t.
ex. kära hjertandes bror. I en af Bellmans visor träffar
man båda formerna: men, kära hjertans, förlåt mig, jag
ber; jo, kära hjertandes, saken är den. Vi införa i be-
traktelsen ett annat fenomen, nemligen en i Svea dialek-
ter förekommande form, liknande ett part. preter. bildadt
på adj., t. ex. jämnd (jemn), strängd (sträng) Sannolikt
är jämnd icke partic. jämnad; strängd icke partic. strän-
gad, förut strängd. Fast mer tror man sig i alla dessa
"skenbara part. pres. och preter. upptäcka ett n, d, nd in-
tensivum, med förkärlek användt i de hårdare munarterna."”"
Af stridan ström blef stridande ström, af det vanliga kola
(gen. pl.) mörkret gjordes kolande mörkt, och så hela vägen
igenom, ända ned till genomde, hjertandes, dem ingen gram-
matik kan i vanlig ordning upplösa. Någon ting likartadt
bar jag icke i fornspråket varseblifvit; men konsonantiska
utväxter äro icke sällsynta, såsom p efter m (t. ex. nampn);
på Island, och i Norge ställvis, uttalas dl, dn för U, nn
(t. ex. fadla, falla, fidn för finn, fin).
4:0o Böjningen af part. pres., såsom substantif, sparas åt af-
bandlingen om denne språkdel, hvaremot böjningen såsom
egentligt particip och såsom adyjektif här får sin vederbör-
liga plats. Flexion eger dock numera ej rum i vårt språk,
som utan hänsigt till kön, tal eller kasus, allestädes har
sitt entoniga -ande eller -ende (liksom Ny-lsl. vanligen
-andi); jemväl i de participialt danade sammansatta adj.,
hvilka, såsom sådana, icke hafva någon motsvarig verbal-form,
utan uppkommit derigenom att det enkla partic. anslutit sig
till den föregående sammansättnings-lemmen, t. ex. vinst-
gifvande, stillasittande, sädesbärande, nödlidande, mestbju-
dande, halsbrytande, malmförande, oroväckande, välgöran—-
” Dessa höras bos det lägre folket i Stockholm och trakten deromkring.
’" Oafgjordt må lemnas, om man bör ur samma synpunkt betrakta några
part. pres. i meningen af part. pret. eller adj., t. ex. Gust. I:s Bib. Joh.
Up: 21: 21 såsom genomskinande (genomskinligt) gluss, Folkvisornas
förgyllande (förgyld) lur. folkspråkets intet skapande ’skapadt) grand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
