Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ul BOKEN. — PART. PRES. 493
stort trångmål synes man böra tillgripa detta förklaringssätt,
men icke då ett eller flere andra äro oss upplåtna. Man
lärer icke äfventyra mycket, om man i VGL:s olowandis
ser ett af part. pres. bildadt genitift adverb, i likhet med
Ny-TyYska eilends, schweigends, zusehends, durchgehends,
nachgehends (se Grimm, Gram. III. 92);" och man har skäl
att med Grimm instämma, då han såsom genitift adv. upp-
fattar vårt oförvarandes,” Dan. uforvarendes (MI. 93),
hvilket till bemärkelsen är det A. Sax. unvares (II. 92);
äfvensom med Åasen, då denne finner det Norska —-andes
mest passande för adv. (Nor. Folk. Gram. s. 402). Annars
vore —s i olowandis, ovarandis m. fl. möjligen att taga som
reflexift suffix, antingen föreställande ackus. sik (jfr. Homil:s
minnandisc) eller dat. ser (ser). Detta senare tydningssätt,
hvarigenom stödet af analogien med Tyskan går förloradt,
synes i alla händelser kunna tagas i anspråk för sådana
partic., som i sin bemärkelse ega qvar verbets reflexiva
natur, t. ex. stielandis (jfr. VGL. 1. A. B. 8: 3 stiels,
stjäl sig, smyger sig; 1V. 46: 9 stals, stal sig); hvilket
torde kunna utsträckas jemväl till våra nuvarande depon.,
kanske ock till några andra partic., såsom ståendes, gåen-
des, boendes (jfr. Passivet) Vid sidan af de liksom till
sammansättnings-lemmar vordna ganganz m. NM på -anz
(jfr. egande-räte) kan man ställa inrikes, utsocknes, inbör-
des m. fl. af subst. bildade genitif, först brukade som adv.,
sedan i förening med subst., t. ex. inrikes behof, wutsoknes
hemman, inbördes krig.”” Det är icke otroligt, att de båda
medel, man egde i det genitiva -s och det reflexiva —s,
kunnat under tidernas lopp hafva mött hvarandra i den all-
männa föreställningen; ja möjligtvis ock att, under Tyska
språkets tillväxande inflytelse dels omedelbart, dels medel-
bart genom Danskan, det Tyska gerundium i någon mån
inverkat på spridningen af den ifrågavarande formen (jfr.
till märkandes), hvilken, sedan dess uppkomst var länge-
” Borr talar om de starka participial-genitiven stehendes, gehendes (Vergl.
Gram. s. 4073).
” I stället för det gamla ovarandis.
”"" Redan i yngre VGL. talas om vt rikis prester, vt rikis maber (jfr.
Hist. Språkforskn. s. 54). Grågås har II. 98 både adv. erlendis och
sammansättningen erlendis vig (utomlands begånget dräp).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
