Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III BOKEN. — PART. PRETER. 453
äfven dessa på långt när ej så ofta begagnade som de rena
adj. Minst medgörliga i detta afseende äro de starka ver-
bens particip, hvilka knappt antaga grad-förhöjning, med
mindre det participiala ursprunget är bortglömdt, såsom i
galen (galnare, galnast, galnaste), trogen; eller det sam-
mansatta partic. är oberoende af verbet, t. ex. otvungen,
sjelfskrifven, närgången, nödbjuden, hjertnupen. Vissa partie.
af Tysk härkomst äro mera anlitade, t. ex. angelägen, för-
mögen, förlägen, bekant, berömd, bestämd, inskränkt, af
hvilka de 3:ne sista höra till gångbara verb. -
8:0o Vokal-förvandling är i part. preter., liksom i andra
språk-former, mest genomgripande för Isl., der hon visar sig
såsom a) vexel-ljud i starka verb ur 4:e, 5:e och 6:e Isl.
klasserna, af hvilka den 5:e har z lika med impf. indik. pl
(gripenn); den 4:e framför vissa konsonanter wu, lika med
impf. indik. pl (brunnenn); framför andra o (svolgenn,
brostenn), hvilken vokal, i stället för u (såsom i impf. indik.
pl.), är den vanliga i 6:e kl. (skotenn); vexel-ljud äfven i
åtskilliga anomalier ur öfriga klasser af den starka böjnin-
gen. b) återgångs-ljud i svaga verb af 3 kl. (talipr, taldr).
ce) öfvergångs-ljud, dels e i det starka part. preter. af 3
kl., framför q och k (dregenn, tekenn);" dels & (eller mot-
svarande vokal-teckning) i både starka och svaga partic.,
när stammen har a, men deklinations-ändelsen ett för hand
varande wu (t. ex. svörnum, af svarenn, svuren; tömdum,
af tamipr eller tamdr), eller ett underförstådt (t. ex. det
feminina töld, af ett förmodadt töldu, för ett ännu äldre
taldu). d) assimilation af det afledda a (i 4 kl. af svaga verb)
med particip-böjningens u (0) (etlugu, för etlagu, dat. n.
sing., ämnadt); hvarförutan öfvergångs-ljud tillkommer, så
snart stammen har a (köllvgu, för kalla’gu; likasom det
femin. köllwé, af ett förutsatt köllvgu, för kalla’$u). Assi-
milationen och öfvergångs-ljudet framför u följa samma ord-
ning i part. preter. som i impf. indik. pl. (jfr. s. 335).”
" Det uti inn (enn) förekommande £ (e) verkar sjelf icke på föregående
stafvelsen (jfr. s. 424).
"" 4 pl. impf. indik. köllusum är formelt alldeles lika med den obestämda dat.
m. sing. och dat. pl. köllusum; 3 pl. kölludu lika med den obestämda dat.
n. sing. och bestämda pl. köllugu. Den ömsesidiga ställningen är den samma
i Forn-Svenskan, ehuru med saknad af öfvergångs-ljud och assimilering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
