Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hl BOKEN. — PART. PRETER. 455
liksom feriö till fårå (fara), hvilket ej är att sämja med
Isl. Gottl. L:s dregit är uppvägdt af dragit, dragin (jfr. s.
469). Man finner vidare t. ex. i Upl. L. sleghin, Bjärk.
R. sleghin, forsleghin (utpiskad); men långt flere exempel
af slaghin kunna uppställas; och då äfven de handskrifter,
som öfver hufvud ofta utbyta a mot &e, hafva normalt
takin, draghin o. s. v., blir man ej villig att här antaga
öfvergångs-ljud, såsom i forntiden allmännare spridt. Att
det åter, tillika med assimilation, saknas i den Svenska
particip-böjningen, vid de fall då a skulle lida intrång ge-
nom ett efterföljande u (0), finna vi af gangnum, vndan-
taknom, skipapum, taldum, vndantakno, bacapu (jfr. s.
440—443). Något afseende kan icke fästas å de i Hels.
L. JE. B. 46: 4 anbragta orden: a pe neste laghkall-
upe Pingi; dels emedan p. B. 44 har a Pingi laghkall-
ape, och uti intetdera verklig assimilation eger rum
(laghkallapu står i 1609 års upplaga); dels ock derföre
att, såsom äfven af ScHtiyter är anmärkt, i den för hans
text begagnade handskrift ofta u har platsen för a (se Fö-
ret. till Hels. L. s. IV).
9:o Supinum är i paradigmat för forn-böjningen icke upptaget;
emedan det, såsom = sjelfständig form, icke upptäckes i de
Skandiska fornspråken, och i sjelfva verket utgör ett i den
Svenska språkläran infördt nytt begrepp, som ur rättskrif-
ningen inkommit i ordböjningen. Intill senare hälften af
sistförflutna årbundrade var det, äfven hos oss, ingen ting
annat än neutrum af part. preter., när detta står i förening
med hafva som hjelpverb. Bevisen ligga öppna nästan på
hvart blad i den Skandiska litteraturen; men vi skola ändå
anföra exempel, till bevittnande deraf att supin. i allt, ända
till rättskrifningens minsta delar, helt och hållet identifieras
med participets neutrala form, om man ur räkningen affö-
rer den nyaste Svenskan. Det läses i Homil. 58: 4 hon
hafpe mioc gratet (mycket gråtit); 33: 4 peir es i moldo
hofPo leget (de som i mull, jord, hade legat); 34: 2 aller
helgrer spamenn havfpo fyrer heitet (alle helige profeter
hade föresagt); 88: 2 gup hafpe dualet (dröjt); Edda Sem.
s. 449 v. 4 på hafpi Helga inn hugom störa Borghildr
borit (då hade Borghild burit, födt den hugstore Helge); s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
