Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill BOKEN. — PART. PRETER. 459
väl efter tener, t. ex. hemos visto grandes eventos (vi ha
sett stora ting, tilldragelser); men tengo escrita una carta
(jag har skrifvit ett bref); los caballos, que vm. tenia com-
prados (hästarhe, som Ni hade köpt; jfr. Rask, Spansk
Sproglere, Köpenhamn 1824, s. 434, 144). Viock kunna
säga: ansökningen, som jay har skrifven, i st. f. skrifvit;
men för ingen del: jag har henne hörd sjunga; han har
oss bedna (ombedda). Icke heller Isl. har någon ting mot-
svarande till de synnerligast i Franska grammatiken antagna
hårfina, till en del godtyckliga gränslinjer för bruket af
böjdt och oböjdt partic., af hvilka det senare är i Norsk-
Isländska idiomet det mest använda, äfven då omedelbart
objekt går förut i satsen, såsom af de s. 455 anförda
ställen erfares (se vidare Syntaxen). Det i Svenskan,
liksom i Hög-T. (jfr. Grimm, Gram. IV. 69), tidigt in-
träffade upphörandet af böjning för part. preter., förenadt
med hjelpverbet hafva, har emellertid vållat, att det så
stälda partic. slutligen kunnat för vissa fall afsöndra sig
från det annorlunda, särskildt med vara, konstruerade; och
kunnat det så mycket lättare som, vid omskrifningen af det
Lat. formella preter. i aktivet, det med hafva förbundna
partie. fått utseende af ett aktift (jag har älskat = amavti),
hvilket åter väckt föreställningen om ett supinum.” En
skymt bäraf uppdagar man i det oböjda part. preter. af
vokalförvandlande svaga verb i F. Hög-T., t. ex. kiprennit,
motstäldt kipranter (bränd; jfr. Grimm, Gram. I, uppl. 2,s.
4010).” En dylik skiljaktighet märkes väl icke ide Skan-
diska fornspråken; men t. ex.i Cod. Bur., der eljest en viss
förkärlek för e, uti ändelser, uppenbarar sig (se här förut
i Företalet s. XXI, håller sig för det mesta i uppe, uti det
oböjda neutrala part. (supin.). I nuvarande språket finnes
en genom allmänna bruket åstadkommen, af rättskrifnin-
gen oberoende skilnad mellan part. preter. fånget, gånget,
+ Man har bos oss än härledt part. preter. ur supinet, ehuru den histori-
ska gången är i omvänd ordning; än härledt supinet ur infin., hvilket
antagande. åter motsäges af förhållandet i 4 konjugationens 2 klass
(brinna, brunnit) och de vokal-förvandlande svaga verben (välja, valt).
Rörande det Lat. supinum se Borr, Vergl. Gram. s. 876, 1134.
”" Hos GrarrF finner man kebrennet werden; firprenitl wirt; er ferbren-
net habet 0. s. v. (Althochdeutscher Sprachschatz III. 307).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
