Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HI BOKEN. — PART. PRETER. 461
grund antagen bindvokal (Vocalismus s. 61, noten"). Omöj-
ligt vore visserligen ej heller, att det i Hög-Tyskan länge
bibehållna bruket kunnat, sedan långt tillbaka, vinna insteg
i vår hufvudstad, der Tyskar (särdeles köpmän och handt-
verkare) voro till större antal bosatte mycket förr, än ge-
nom krig och bokliga konster en lifligare inverkan från
Tyskland kom vårt land till del. En misstanke åt detta
håll kan så mycket hellre rättfärdigas, som ett af våra in-
hemska språk-förhållanden alstradt behof synes ha bort blifva
mera allmänneligen erkändt och motsvaradt, än nu varit
fallet, då hufvudstaden, med all sin rika inflytelse på språ-
ket i det hela, i denna punkt sett sitt välde inskränkt till
närmaste trakter, och till den del af allmänheten i särskilda
landsorter, som i hvardags-tal tillegnat sig Stockholmskan,
här af skriftställeriet öfvergifven.” Tillfälligheten i uppkom-
sten af ifrågavarande : framlyser än mer, om man betänker
att hufvudstadens munart eljest, långt ifrån att mer än
andra inrymma mellan-vokaler, för undvikande af hårda
konsonant-möten, tvert om röjer stor fallenhet för samman—
trängning, synnerligast genom böjnings- eller bindvokalens
utstötande i sammansatta ord, tt. ex. kyrklag, hamngata,
hvetbröd, bränvin, Vermland, hvilka i de flesta landsorter
uttalas, och för icke länge sedan allmänt skrefvos kyrko-
lag, hamne-gata o. s. v.
” Han har vid samma tillfälle stält i uti kiprennit vid i uti Isl. taligr,
falit; men äfven om han fortfarande skulle bysa samma tanke, finner
jag likväl ej derutaf anledning att betrakta Stockholmarens supinala i
som lemning af it i talit; ty man har icke fått vali, utan välji o. s.
v. Dessutom blifva bäri, stjäli och dyl. ej genom talit i någon mån
upplysta.
+" Såsom undantag kunde anföras idits och rädits, med hvilka dock är på
ett eget vis bestäldt (jfr. s. 74, 417).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
