- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
475

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II BOKEN. — PASSIVET. 478

uppsökas en motbild i Svenska hvardagstalet, der ett upp-
repadt förstärkande jag är helt vanligt, t. ex. jag ser nog
jag, jag fruktar jag, jag råder dig jag. Men någon
omöjlighet är ej heller, att k i emk och dyl. kan någon
gång föreställa mik. Till emk, vase, verak, såsom reflexiva,"
finnes motstycke ej endast i det ur Grotta-Sången v. 4 och
45 af Grimm (IV. 44) efter Thorlacius anförda eromk (su-
mus ambe; jfr. Köpenhamns uppl. af Sn. Edda s. 378,
386, och Rasrs s. 147, 149), men ock i Homil:s erosc
(jfr. s. 464), hvilket äfven förekommer i Edda Sem. s. 14
v. 33 och s. 15 v. 42; vid stenck har man att ställa
Homil. stennzc, stopsc, steopesc, Grågås I. 444 standaz
(stånda, ha bestånd, stå sig, gälla); derutöfver ha vi gekzt,
comosc , fyrfarasc o. 8. v., hvaraf man erfar, att jemväl det
intransitiva verbet låter behandla sig reflexift (jfr. s. 463—+4),
ofta utan att genom suffigeringen undergå någon förändrad
betydelse (t. ex. gekzst = gekk, comosc = komo); såsom ock
kan inträffa med det transitiva verbet, hvilket är tillgäng-
ligast för suffigering (jfr. & mom.). Kunde emk, och der-
med jemförliga ord, på detta sätt anses, så finge man för
A sing. ett förut obemärkt reflexif med formell sing., i mot-
sats till biobomk och dyl. med formell pl, hvilken senare
form till äfventyrs vore vald, när det till stammen fogade
k blefve hårdt för uttalet. I hvartdera af de båda vexel-
fallen, neml. ett reflexift k (ur mik) och ett upprepadt k
(ur ek), hvilka begge göra den långväga förbindelsen med
Prakrit obehöflig, kan föreställningen om ett pluralt -om
(um) för 4 sing. bestå; och uti intetdera alternativet ökas
det i alla händelser inträdande behofvet att nöjaktigt tyda
det zc (zst, z, st), som temligen tidigt, dock ej i Homil.,
ersätter k, eller dermed ’ ombyter. Detta på -om följande
zc (0. 8. v.) sammanträffar, till det yttre, helt och hållet
med det samtidiga, rätteligen blott 3 pers. tillkommande,
men längst upp i den historiska forntiden till 2 pers. öf-
verförda reflexif-tecknet, och kan undantagsvis för 1 sing.
framträda i sin för 3 pers. ursprungliga skepelse (sk, sc),
t. ex. Agrip s. 383 ec ravphomsc (= ek råpomk, jag ru-

” Jfr. hos Boccaccio IX. 40 io mi son giovinetla, och vårt vare sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free