Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 III BOKEN. — PASSIVET.
star mig). Förmodligen har det kommit till 4 sing. på
samma väg som till 2 sing. och pl., och blifvit fogadt till
-om på samma sätt som till stammen i 4 sing. bersk m.
fl.; icke mera oorganiskt på ena stället än det andra. —
Vi begifva oss härifrån till 4 pl. och dual. Af de exem-
pel, som s. 463 i tillräcklig, dock lätt ökad myckenhet
blifvit meddelade, finna vi, emot Grimms ur theoretiska skäl
välgrundade förmodan, för 4 pl. ej mindre -omk än —-omsk
(sedan -umzt, -umz, -umst); och det redan i Homil., men
ingenstädes -oms; i rätt gamla codices för 4 dual. samma
reflexif-märke, dock oftare -k; i båda, hvad säkert ej fö-
refaller Grimm oväntadt, för konjunkt. —-em (im) framför dessa
tecken. Det medgifves, att 4 pl. synes ha bort ega —oms
(i konjunkt. —-ems, -ims); dual. blott -ombk (i konjunkt. -emk,
-imk). Men verkligheten vittnar, att 3 personens -sk re-
dan i den äldsta nu befintliga urkund framträngt till 4
pl, och snart derefter till 4 dual. Det i 4 pl. varseblifna
-k är troligen fortplantadt ur dual., hvarest, såsom Griun
på goda grunder antager, k tyckes vara organiskt (ur okkr).
— Förhållandet med det för 3 sing. använda -omk (umz)
är mera inveckladt. Innan vi försöka dess tydning, vilja
vi med några ytterligare exempel öka de s. 470 citerade,
såsom Edda Sem. s. 264 v. 77 lyst vårumk (mihi cupido
erat), s. 186 v. 4 stöndome til hiarta hiörr (stat mihi in
corde gladius); Egils S. s. 479 urbumz leid in lista Land-
beica’dar reidi (molesta mihi fuit seva illa regis ira); s.
633 erumka Pockt (mig är icke täckeligt); Sturleson IL
401 olmr erumk harmr (rasande barm det är mig), —
allt i vers. Liksom i biopome för A sing., är för 3 sing.
formell plural gifven i vårumk (sing. var), stöndome (sing.
stend), urgumz (sing. varö). Det slutande k är icke gerna
hänförligt till annat än mik, ehuru ’ meningen snarare for-
drar dat. mer; men dylikt är icke ovanligt, t. ex. Edda
Sem. s. 98 v. 9 ef pik fiandor standa giörvir (om dig
fiender stå beredde); ja i sjelfva den med mk suffigerade
vanliga 3 pl, t. ex. Edda Sem. s. 23 v. 4108 yfir oc un-
dir stöpomc iötna vegar (i Köpenhamns och Kristiania uppl.
vegir; öfver och under stodo mig jette-vägar), Sn. Edda s.
27 lets erumc föll (jfr. i denna afhandling s. 284), der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
