Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 BOKEN. — PASSIVET. 481
(neutrala) part. suffigerade, såsom de ofvanstående faritsc,
komizt. — Forn-Svenskan företer samma historiska gång
ur reflexivet till passivet, och begagnar till hjelpverb ej
mindre gita och fa, än hava, t. ex. Upl. L. M. B. 24: 4
at han far & burgiz (att han ej kan berga sig, hjelpa sig),
V. B. 10: 2 pöm till skape burghis (i andra hdskr. burgh-
tsz) hawce (se här förut s. 207); Vestm. L. II. B. B. 47:
3 Pe hawa e& til dupiz (erbjudit sig; jfr. Sodm. L. B. B.
26 pr. biupes, erbjuda sig, 25 til biupas); yngre VGL.
p. B. 44 ceru bepir utlenzkir Per wip haua köpg (äro
båda från annat landskap, hvilka sins emellan slutit köp);
Hels. L. pref. pa gate cengin boog (rättare boiz) firi (då
skulle ingen kunnat bo, uppehålla sig; jfr. Vestm. L. IL
M. B. 25: 4 par han bos fore, bor); Bonavent. s. 125
cen ginstan (men genast som) hon er lekt oc vidherfang-
ttz,” 32 skulle hawa ympningatz (yarit tillräckligt), 148
skulle thz herta gita nalkatz (kunnat nalkas), 24 sidhan
cengillin hafdhe teez honom (hade tett sig, visat sig för
honom), 478 hawa skildz aat, 75 haua gladz (gladt sig),
36 hawa retz (rädits), 55 hawa blygdz (blygts); St. Rimkr.
41: 2 hawer jak beedz (af det svaga bedas, Isl. beigask,
utbedja sig); Ivan 778 the hafdho swa talaz vidher, 4953
the hafdho hwilaz (hvilat sig). Sällsynt är i fornspråket
passif bemärkelse, såsom i ÖGL. Vap. 32: 4 sua at han
gate Fit inkastatzs (så att han kunnat dit inkastas, blifva
inkastad). Ännu Botin vill ej tillerkänna -s åt andra verb
än deponenta, t. ex han har hämnats, de hafva länge
brottats; »man kan icke väl säga: jag har älskats, lärts,
tagits», hvilka kunna »ursäktas i vårdslöst tal, men böra
undvikas i regelbunden skrift» (s. 127-—8). Nu är grann-
lagenheten mindre, ehuruväl språklärorna i denna del gått
språket något i förväg; ty ännu låter supin. icke uti alla
verb med fördel använda sig passift, hvilket nogsamt till-
kännagifver, att i språkbruket fortlefver ett dunkelt medve-
tande af formens reflexiva upprinnelse, hvilken gör —s fö-
" Vidherfangitz står förmodligen icke för vidherfangins, utan har ät
sannolikt underförstådt.
314
Sv. Spr. Lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
