Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 Hl BOKEN. — PASSIVET.
det senare jemförligt fall är i samma lag 53, 65, 24: 4 ir
(fer) sempsic, 52, 59, 64: 4 ir semp sic, 3A ir sempt sic
(är öfverenskommet, genom öfverenskommelse stadgadt), or-
dagrant: samt sig, sämt sig, d. v. s. samts, sämts; —
former, som ännu äro i bruk, men icke med hjelpverbet
vara." I förening med hafva deremot är neutr. af part.
preter. (hos oss här sup.) ej sällan uti Skandinaf-språken
suffigeradt, och det i sjelfva de äldsta urkunder; merendels
likväl i en mening, som kan reflexift tydas, t. ex. Homil.
47: 2 fastan hever hafezc (har begynt, egenotl. upphäfvit
sig), 58: 2 hafpe — — bepetsc (bedt, utbedt sig), 77:
1 maprinn hafpi faritse (menniskan hade förfarits, förlorat
sig, fallit), 57: 2 nu er (när) Pesser menn havfpo meotsk
(mötts, mött hvarandra), 34: 2 hann hafhe synzc (synts,
visat sig), 95: 4 hefr leynzc (dolt sig), 36: 4 hever vilzk
(förvillat sig), 36: 2 hofom ver vip skilitzc (skilts åt, skilt
oss åt), 4: 2 hever hann oplatsc (förvärfvat sig); OM Hel.
S. 8 87 hafde hann villze oc snuizc (omvändt sig, egentl.
snott sig); Grågås I. 68 sem Peir hafa mniörsetz (som de
hafva satt sig ned), IL 469 sakar hafa görzc (tvister hafva
gjort sig, d. ä. uppstått); Fer. S. s. 485 Einar hefir
ladtizt (omkommit; af lätaz), en Sigmundr mun hafa komizt
å land (kommit sig i land), 2410 Peir höfdu tialdat ok
umbuizt (tältat och lagat sig i ordning); Samlinger V. 4414
beizst (bedt, af beidazs, Isl. beigask) hafua. Mera passift
förefaller i Homil. 37: 4 hotip — — hever helgazc (hög-
tid har helgats, blifvit helgad), Grågås I. 188 ef peir hafpo
kennz her aör (om de här hade förr igenkänts, varit kän-
de). Emot Raszs erfarenhet finner man äfven rent intrans.
" Logiskt omöjlig vore ej heller i mask. och fem. en reflexif (snarare en
passif) behandling af part. preter. i intransitiva verb, hvilket till sin
natur har aktif bemärkelse (jfr. Grimm IV. 69; i afseende på Sanskrit se
Bore, Vergl. Gram. 8. 748, 877), t. ex. han är gången dit, han är in-
gången i salen, han är kommen till baka; hvaremot passif betydelse
ligger i eden är gången (aflagd), förlikningen är ingången (gjord, af-
slutad), han är kommen (bragt) på fall, emedan gå, komma äro i dy-
lik ordställning tagna transitift. I förra händelsen, d. Vv. s. då part.
uppfattas aktift, vore i följd deraf en genom -s tillvägabragt reflexif form
icke tankevidrig; men den är, så vidt jag vet, ingenstädes att finna. Der-
emot nyttjas kommen med fristående pron. reflex., t. ex. han är kom-
men sig (har kommit sig, har återvunnit krafterna), är kommen sig
för (försigkommen), är kommen sig till o. s. v. (jfr. s. 478).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
