Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill BOKEN. — PASSIVET. 483
andra äro logiskt identiska med -—-s och med sig, t. ex.
närmas, närma sig; frodas, froda sig; glädjas, glädja
sig; förundras, förundra sig;" men få ega samma bety-
delse i alla tre formerna, såsom hämna, hämnas, hämna sig
(jfr. s. 55). Ovanlig är en så skiljaktig betydelse som
mellan förgås (perire) och förgå sig (peccare); i fatta (com-
prehendere) och fattas (deficere), intetdera må hända gammalt
i vårt språk, kan sjelfva rotens gemensamhet ifrågasättas,
och radikalt skilda synas hoppa (T. hiäpfen) och hoppas
(T. hoffen). Mera anmärkningsvärdt är, att en del verb
med -s ega i den deponentiala naturen annan bemärkelse,
än i den passiva, t. ex. de nyssnämnda brännas, stickas,
bitas, nypas, bannas, jemförda till de pass. brännas (bli
bränd), stickas (bli stucken), bitas (bli biten), nypas (bli
nupen), bannas (bli bannad); äfvenså dep. hållas (hålla sig,
uppehålla sig, vara ostörd, få fara fram efter behag), dra-
gas (t. ex. dragas med något, besväras af; dragas om nå-
got, täfla om, slitas om), hårdragas (draga hvarandra i
håret), trängas (tränga hvarandra), slås (slå hvarandra; äf-
ven: gifva slag, inveckla sig i strid, t. ex. han vill slås),
narras (skämta); jemförda med de pass. hållas (bli hållen),
dragas (bli dragen), hårdragas (bli hårdragen; vanligen i
bildlig mening), slås (bli slagen), narras (bli narrad) o. s.
v. — Hvad beträffar vidhäftningen af -s är ett och annat
att märka. Deponens, hvilket i formelt hänseende fullkom-
ligt sammanträffar med passivet, förlorar alltid det person-
liga -r framför s (t. ex. jag hämnas), någon gång det fö-
regående e (t. ex. han nyps, mins, blygs), till och med je
(t. ex. säms, skils; jfr. s. 93); undantagsvis kan e inskju-
tas i dep. (t. ex. vederfares); hvilket allt, redan i det fö-
regående antydt (jfr. s. 465), blir närmare taget i betrak-
tande uti artikeln om Förkortning. 1 4 pl af pres. indik.
nyttjas blott -a (t. ex. vi hämnas). Imperat., till fuljd af
begreppet sällan användbar i strängt passif mening, är der-
emot i den deponentiala ganska vanlig för 2 sing., såsom
slås! blygs! djerfs! nöjs! mins! räds! gläds! säms! dväljs !
” St. Rimkr. har på ett ställe slogho sik, i samma mening som sloghos
(se här förut s. 434). I Kg. Styr. IV. 4: 45 finner man niulom os i
meningen af njutom (jfr. Lat. fruamur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
