Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 IN BOKEN. — FÖRKORTNING.
7 giptis, skiptis, 18 delis (blir tvist), p. B. 8: 4 sökis,
Gottl. L. 18 pr. spillis, 20: 43 af hendis (afbönder sig).
Ingenstädes finner man i indik. kens, spils o. 8. v.;" icke
heller, på motsatta sidan, biupis, selis o. s. v. Denne
grundsats är vidmagthållen så länge som fornspråket, och
en icke så liten tid efter dess upplösning, ehuru då ej mera
så stadigt.
3:o Bland alla förkortnings-medel har apokope största omfatt-
ningen och betydelsen i Skandiska språk. Äfven här ute-
sluta vi ur betraktelsen det förhistoriska och blott theore-
tiska, hänvisande till hvad om enskilda verbal-former är i
denna del handladt. Den stundom inträffande bortkastoin-
gen af person-konsonanten i 4 och 2 pl. och dual., när det
styrande pronomen omedelbart följer, såsom uti Isl. munu
(för munum) ver eller vit, taki (för takip) Per eller pit,
vidkommer icke Svenskan; men för Isl. är denne apokope
af särskild vigt, emedan den sannolikt gifvit upphof åt den
yngre pronominal-bildningen Per, Pit (jfr. Hist. Språkforskn.
s. 48). Af allmän utsträckning öfver det Skandiska språk-
området är deremot den stympning, som föregått i infin. na,
sla m. fl. (jfr. s. 140 med 390). Jemförelsevis yngre äro
se, bo, fly, sta, dö; dock alla i fornspråket, om än såsom
undantag, för handen. Nya alster äro ha, ta, dra, bl,
be, ge (jfr. Isl. gefa), samtligen starka, utom det första; ta
och dra icke ännu med det anseende, att de kunna i prosa
med värdighet uppträda. En okänd verld blickar här emot
os8; ty allt mer rådande öfver det dagliga talet blir böjel-
sen att apokopera. Som v är, jemte infinitif-ändelsen, upp-
offradt i ha, bli, ge, och g i ta, dra; så är d spildt i be,
och blir i vårdslöst hvardagsspråk utelemnadt i åtskilliga
andra till 2 konjug. hörande verb med samma kännebok-
staf (jfr. s. 140”), synnerligast i förening med annat ord.
Mer än hvardagligt sjelfsvåld är redan rå för, rå med, rå
på; icke just i det högtidligare föredraget väl lidna, men
” Egoa omständigheter förekomma vid det hafs (af havas), som 8. 434,
noten, blifvit åberopadt.
"" Genom den hårda stam-vokalen och det afiedda a eger 4 konjug. så myc-
ket motstånds-kraft, att d ej kan tillintetgöras i infin. bada, båda och
dyl. Hela 4 konjug. företer ingen annan förkortning än plä, plär (för
plåga, plägar); af hvilka dock det förra sällan ens i vers fått insteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
