Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 til BOKEN. — VERBAL-BÖJNINGENS URSPRUNG.
(tvist), kera (käromål, åtal), aka (körsel), fasta, brenna,
föha, göma, semia, akoma och en mängd andra; yngre
VGL. Add. 40 har nominatift were (för wera eller wara,
vistelse), Kg. Styr. III. 2 samvara. Ny-Svenskan har icke
alla de gamla subst. på —-a, bland hvilka ett och annat öf-
vergått till -an, såsom talan, tid-, manspillan (förut -spilla;
jfr. till spillo); men många äro i behåll, såsom ega, stämma,
fasta, föda, gömma, sämja, åkomma m. fl.; och nya hafva
på oorganisk väg tillkommit, dymedelst att gamla mask. på
—-i, genom upptagande af casus obliqvus till rectus, förvand-
lats till fem. på -a, såsom vilja, blomma, skada, apa,
låga, flotta m. fl., nu, men icke fordom, till ljud och ut-
seende lika med infin.; vissa gamla subst. fortlefva nu alle-
nast i oblik kasus, t. ex. i hans (min o. 8. v.) närvaro,
frånvaro, öfvervaro (orätt brukade äfven uti nominat.; jfr.
Hist. Språkforsk. s. 33), i hans värjo, i delo, utan åter-
vändo, käro-mål o. 8. v. Endast vissa infin. träffa mot-
bilder i lika ljudande subst., och språket synes i denna
rigtning icke hafva på längre tid erbjudit någon förkofran."”
Neutralt nyttjas blott göra, och detta blott hvardagligt, t.
ex. ett svårt göra (en svår förrättning), ett hundgöra (gö-
romål för en hund, d. v. s. ett ytterst förtretligt arbete).
Men detta bruk är sannolikt ej gåmmalt, kanske Germanism;
hvilket möjligen ock är att tillämpa på Dan. giören og laden
(görande och låtande), handlen, tenken m. fl., dock ej neutrala.
Liksom den filosofiska skolan i Danmark antagit veren, för att
uttrycka das sein, har man hos oss på senaste tider, ehuru med
ringa framgång, sökt införa formerna wvara’t, :tänka’t (das
denken), i stället för wvarandet, tänkandet. Dylika part.
pres., först närmare våra dagar såsom neutrala subst. gång-
bara (uti Isl. kunna de icke så begagnas), innehålla, i denna
egenskap, merendels en högre grad af abstraktion än det
motsvarande femininet (jfr. t. ex. födande med föda, göm-
mande med gömmor), som ofta redan i fornspråket uttryc-
ker tillika ett konkret begrepp, t. ex. ega (mark, som eges),
hvilket ord likväl ännu har den abstrakta bemärkelsen qvar
” Från senare årbundraden bar man tillstyrkan, anmodan, anhållan wm.
f.; men äfven -an låter icke nu med fördel använda sig för nya bild-
ningar, hvilka i stället få -ning eller -ande, ofta begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
