Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill BOKEN. — VERBAL-BÖJNINGENS URSPRUNG. 499
trum oföränderligt subst. (jfr. Gram. UI. 536, IV. 56, 104
—5, 746, 770); hvilket annars, ehuru ej i Mös. Göt. och
Isl., men väl i Hög-Tyskan, i Keltiska och Romaniska språk,
låter bruka sig såsom vanligt subst., ofta uttryckande sträng
abstraktion, t. ex. F. Hög-T. tazs ligen, min trinchen,
Ny-T. das sein, das denken, das leben, das verlangen
(Gram. III. 537—8, 1V. 259; Gesch. I. 487). Borr, som
i sitt jemförande stora språk-arbete icke ännu kommit till
infin:s fullständiga afhandlande, har vid flere tillfällen i för-
bigående vidrört detta ämne; i Sanskrit. infinitif-ändelsen
tum finner han ackus. af ett feminint abstrakt subst., i noga
öfverensstämmelse med Lat. ackus. af supinum (Krit. Gram.
d. Sanskrita-Sprache, 2 uppl., Berlin 4845, s. III och 293);
Mös. Göt. an (vårt a) blir af honom hänfördt till Sanskrit.
abstrakta på ana (Vergl. Gram. s. 694). De Nordiska
språken intaga här en sjelfständig ställning, icke blott der-
igenom att de, liksom F. Frisiskan, sakna slutande n (jfr.
s. 384); men också genom den framstående egenheten, att
såsom feminint subst. i nominat. använda en med infin.
sammanfallande form. Uti Isl. finna vit. ex. brenna (brand),
gånga (gång), eiga (besittning, egendom), fasta, deila (tvist),
skipa (förordnande), trua (tro; jfr. Sn. Edda s. 7, 25), spå
spådom) m. fl.; till och med vera, så väl enkelt (= väsen;
vistelse), som i sammansättningarna nåvera, fråvera, sam-
vera, fiarvera o. s. v.; hvilka alla böjas som fem. subst.,
t. ex. Homil. 30: 4 fasta (jejunium), oblikt fosto (= föstu),
pl. fostor, 48: 4 fostona, favstonne, 27: 2 gavngor, Sn.
Edda 8. 33 spår (spådomar), 36 spårnar (spådomarne) o.
8. v. Derjemte förekommer, till uttryckande af ungefär
samma begrepp, feminin-ändelsen an (t. ex. skipan, spåan,
verkan, dyrkan, spilan, megan, andvarpan mm. fl.), den
Grumx sammanställer med Mös. Göt. ns i feminina, som hem-
tats omedelbart ur verbet (jfr. Gram. I, uppl. 2, s. 604,
658; III. 542, 538). Detta an fins ock i F. Sv., t. ex.
illan (klander), skipan; men i de första tiderna mera van-
ligt är -a, t. ex. i vår äldsta hdskr. (VGL. 1) egha (egan-
de-rätt, ega), tala (talan), vita (bevisning; jfr. Isl. vita,
tillvita), vita (vetskap; jfr. Isl. vita, veta), festa (arrende),
gifta (gifte), stemna (stämma); i andra gamla hdskr. dela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
