Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
or - m
TILLÄGG. 505
Vocalismus «= Vocalismus oder sprachvergleichende Kri-
tiken tuber J. Grimms deutsche Grammatik und
Graffs althochdeutschen Sprachschatz (den förra af-
bandlingen först synlig i Berliner Jahrbäucher fär wis-
sensch. Kritik, 1827), Berlin 1836, 8:0.
77 hava; jfr. s. 432—24.
83 leggia; jfr. s. 429, 432—4.
83 sighia; jfr. 8. 429, 432—4.
95 görva; jfr. 394, 427.
4148 se. Utom de efter Rasz uppgifna formerna af gå,
hvilka äro de vanliga (jfr. s. 472), förekomma i Norska
handskrifter, t. ex. Dipl. Norv. I. 441 ver saom (143 ’saam
ver, ver sam); Barlaams S. s. 29 peir sao (de sågo), 7&
sao pPeir (jfr. Edda Sem. s. 4137 v. 49 i-så, sågo i; Homil.
20. 1 suasem spamen so fyrer, såsom profeterne förutsågo);
A53 ef hans sunr se i sol (om hans son såge i solen).
Svenska dialekter ega imperat. siå, sju (jfr. s. 367). 1In-
vid de s. 149 upptecknade Dalska former från Wåmhus
kunna följande från Elfdalen ställas: vir siåm (vi se), ir
siåir, der siå; ig såg, vir sågom, ir sågir. Det al Inre
(Dial. Lex.) och LyunGBera upptagna skås (frukta) har be-
möärkelsen af det Isl. sidz (jfr. 8 472). I det allmänna
språket nyttjas hos oss någon gång ett svagt impf. sedde,i
vissa sammansättningar, såsom försedde sig med något, ut-
sedde (utvalde).
419 ske. Jag har här framstält de svårigheter, som möta
vid uppfattningen af det i Gottl. L. 50 och 54 använda
schin, såsom böjning af ske. 1 Gloss. till Gottl. L. är det
hänfördt till skina, bvarunder ock blifvit räknadt ett annat
schin, neml. 49: 7 schin hiernschal (syns hufvudskål), der
ordet motsvarar schynet i den Forn-Tyska öfversättningen
(s. 129) och skin i den Danska (s. 185); hvaremot den
förra har på de andra ställena geschiet (s. 160, 161), den
senare ske, sker (s. 244); hvartill kommer, att den Gottl.
papperscodex har kap. 54 tvenne gånger scher. Två skilda
ord har man troligen här för sig, äfven i den Gottl. mem-
branen. Kanske står schin (sker) för schier, genom miss-
förstånd om ett utländskt ord.
s. 121 bo; jfr. s. 302, 360; 465 boas, 480 umburzt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
