- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
506

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 TILLÄGG.

422 ro. I öfverensstämmelse med det s. 423 anförda ta-
lesättet i vårt folkspråk, har man Sn. Edda s. 84 var han
röinn.

423 sno. Edda Sem. s. 48 v. 4 har sniaszs i bemärkel-
sen: skynda, d. v. s. vårt hvardagliga sno sig.

424 tro. Motstycke till vårt gamla troin, i den dubbla
betydelsen, har Norska allmogen i sitt truen (se Åasen,
Nor. Folk. Ord.).

129 brå, förebrå; se längre fram brigpa.

430 flå; Didrik s. 406 flogh (flådde).

433 stå. Det s. 4134 ur VGL. antecknade staPit motsva-
ras af Gottl. L. 6: 2 stapin (träffad); båda förmodligen hö-
rande till standa, taget transitift.

435 två; Cod. Bur. 8. 520 pPuo; Med. Bib. s 441
thwogho.

435 dö. Barlaams S. har s. 438 daat (dött). Hvad
Dalska former beträffar, jfr. s. 429, andra noten, och s.
460. ;
451 vegha, skrifvet wegha, wega, har i Add. 4, 2, ur
den yngre hdskr. af Gottl. L., bemärkelsen dräpa.

453 fiala; jfr. s. 434 daghfulghit, in fulghit.

159 eta; Gottl. L. Add. 5: 2 tetit (ätet).

460 lata. Till bestyrkande af hvad s. 164—2 och 302
yttrats, rörande identiteten af låta (lemna) och låta (ljuda),
må anföras: Sn. Edda s. 30 pat er herra letr (det som
högre låter); 407 hann låtzs skylldu taka (sade sig skola
taga); Homil. 5: 2 elisabep let hann ioan scyldo heita (se
här förut 8. 396); Strengleik. s. 32 pa grel spusa (maka)
hans oc illa let; 54 leto illa.

164 leka; Med. Bib. s. 314 leko oc sungo.

164 falla. Angående falz, fiollis, se s. 466—468.

467 fara; Gottl. Hist. 5 foru, 2 fori. Dalskan har till
infin. fårå supin. feriö (jfr. s. 243).

469 gnaga; Barlaams S. s. 56 gnaget; äfven gnagat,
gnagadu.

469 taka; Gottl. Hist. 5 tokti.

470 vaka. I Engelskan nyttjas ännu någon gång det starka
woke (vaknade).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free