Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YI
Likväl var det mest i ljudsystemet, något jemväl i ordböjsingen,
som det Danska idiomet röjde sin inverkan. Ordförrådet, så vidt
det var nytt, har utan tvifvel i någon mån kommit oss på samma
väg till godo; men i större mått tagits ur första hand, från
samme Tyskar, som åstadkommit rubbning i den Danska språk-
byggnaden, och till hvilka en stor del af vårt land, särskildt
hufvudstaden, oftast haft en närmare ställning än till våre Skan-
dinaviske fränder på andra sidan om Sundet. Händelsen gjorde,
att i de landsträckor -af Tyskland, med hvilka vår fosterbygd
hela tiden haft sina lifligaste förbindelser, så väl genom fredens
yrken som till följd af eröfriog, talades den MNeder-Saxiska eller
Plattyska munarten, hvilken, liksom den Frisiska, hade i några
formella hänseenden en viss skyldskap med vårt tungomål. Att
denna, hvad konsonant-systemet vidkommer, går högre upp i
tiden, kan slutas deraf att den gäller äfven det gamla Norge
och Island”, hvilka dock ej hade samma yttre anledningar till
’oafbruten samvara med de Neder-Saxiskt talande stammarne
(oansedt Hanse-kontoret i Bergen), och icke heller från dem
hemtat en så stor ordmassa som Sverige och Danmark. Det
säger: sig sjelf, att en gammal öfverensstämmelse i ljudlagarne
-skulle betydligt underlätta införlifvandet af nya ord, der sådant
kom i fråga. Icke dess mindre skall det säkert öfverraska mången,
att höra Plattyskan nämnas såsom en allt sedan 14:de seklet
allt mer rikt flödande källa för vårt modersmål. Ingen, med
kännedom om den vigtiga plats i Hanse-förbundet, som Gottland
intog, lärer förundra sig, när han ser Visby Stadslag och Visby
" Man jemföre t. ex. F. N. Sax. dag, dragan, tid, kald, haldan, salt, suart,
scip, F. Fris. draga (drega), tid, kald, ’halda, swart, skip, Isl. dag-r, draga,
tö, kald-r, halda, salt, svart-r, skip, med F. H. T. tag, tragan, zit, kalt,
halkan, salz, swarz, scif. Man finner i gammal N. Sax. fan (van), gan, slan,
stan, F. Fris. fan och fa, gunga och gan, slan och sla, standa och etan;
liksom i Isl. få, slå; i F. Sv. fanga och fa, sla, redan i 14:de århundradet
någon gång ga, sta, för ganga, standa. Uti vokal-systemet skilja sig redan
äldsta N. Sax. och Fris. från Isl., hvad angår tveljudens sammanträngning och
öfvergång till enkelt ljud; men de närma sig deremot det Svenska så väl
som det Danska bokspråket, så långt som öfverblifna skriftliga minnesmär-
ken gå till baka, med undantag af de i ortens munart affattade, såsom Gottl.
L. Detta förhållande är i sig sjelf ganska tänkvärdt, men att inlåta sig i
hit hörande invecklade frågor ligger utom gränsen för denna kortfattade
öfversigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
