Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
Sjörätt skrifna på Ned. Sax., eller när han finner en med Ned.
Sax. uppblandad Tysk öfversättning af den gamla Gottlands-
lagen. Men att Ned. Sax. ord, i större eller mindre ymnighet,
iosmugit sig i de för det landfasta Sverige beräknade gamla
lagverken och annan fornskrift, är en tanke, som tör hända nu
först bestämdt uttalas. Möjligheten, den naturliga anledningen,
är i det föregående antydd; verkligheten visar sig i den här efter
följande ordboken.
Det må invändas, att de med Ned. Sax. likljudande Sven-
ska ordformerna kunnat hos oss utbilda sig sjelfständigt, och
likheten bero af inneboende äldre frändskapslagar. I hvart en-
skildt fall lärer vara svårt att bevisa motsatsen, men i de ojem-
förligen flesta uppträda orden under sådana förhållanden, att
ursprungligheten inom våra egna bygder är föga antaglig; och
vid dessa tillfällen har man skäl att föreställa sig ett omedelbart
upptagande utifrån. Detta torde för öfrigt icke länge hafva
inskränkt sig till det Neder-Tyska språkfältet. Från det Hög-
Tyska bhemtades ock skördar, men, såsom det tyckes, mest på
litterär väg, liksom i senare tider. Åfven då det gäller främ-
lingskapet i allmänhet, så vida det hänföres till den ena eller
andra Tyska språkarten, kan frågan uppkastas, om ej vederbörande
ord till äfventyrs kunna ega en förhistorisk tillvarelse i vårt
språk, — ett spörsmål, som endast med all varsamhet och under
samvetsgrant afvägande af alla omständigheter bör besvaras.
Men det är icke dessa uräldsta tider, denna språkets sago-ålder,
som af mig här åsyftas. Jag lemnar helt och hållet derhän,
huruvida ett såsom främling betecknadt ord kunnat förevara
bortom kretsen för våra äldsta minnen. Man har t. ex., och
visst icke utan grund, förmodat, att hester, Isl. hestr, är blott
en sammandragning af de Tyska fornspråkens hengist, hingist,
hingst. Då likväl hos oss först i ett Latinskt diplom från 1340-
talet, i en förteckning på allehanda dyrbara smycken, klädes-
persedlar, husgeråd och dylikt, med namn på flere främmande
språk, hingist träder i dagen (se Tilläggen), men icke är till
finnandes i Isländska, icke i våra fornlagar, så kan ej gerna
påstås, att detta vårt hingist skulle qvarstått sedan en fornålder
på andra sidan om den då Aestr blef danadt. Det må då i den
skummaste forntiden hafva funnits eller icke: detta blir vid den
här anstälda pröfning ej taget i betraktande. Har ett fornord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
