Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 Anmärkningar.
Svenska riksspråket är fifla nu förloradt i den gamla formen
(i ny har man återfått violin, fiol); men dial. återstår fela,
och ännu för några årtionden tillbaka såg man, uti en del
garnisons-städer, folk gå med fela, eller såsom det på andra
ställen hette gå med Spanska fiolen, ett korrektions-straff,
vanligen användt på soldathustrur, och bestående deruti att
brottslingen kringfördes framför regementets front, med ett
slags fiol om halsen (se anf. st. s. 9 i 1:a noten, jfr. T. fiedel).
Ur språket utgånget är bamba, men gigha har qvarhållit sig i
mungiga, hvilken jemväl åsyftas när någon gång det enkla
giga låter höra sig.
. En mera sällsynt förbindelse af flere med singularen förekom-
mer i Cod. Bur 8. 144 fere folk etar (för cter, mera folk
äter, flere personer äta), jemförligt med Gottl. L. 12: 1 flaira
fule. Samme Cod. Bur. har s. 395 en annan neutral sg. fest -
alt eronanna ligianda fe, att ställa vid den II. 439 anteck-
nade fem. sg. flest, och vid det runristade mask. flaistr, i fall
detta är sg., såsom det synes vara.
. Jemte foster är II. 124 upptaget folster, hvilket mindre stöder
sig på det i åtskilliga varianter till Upl. L. och Södm. L.
förekommande folster eller folstir i handskrifter från 15:de
och början af 16:de århundradet, än på Cod. Bur. s. 194
folstar faPer, 422 folstor moper (men 526 fostar mopor), 526
folstar son, Kristof. Lands L. Kp. B. 5 afolster (afföda, ÖGL.
affoster), och på det feminina subst. folstra i äldre VGL. A.
B. 4: 2, af samma bemärkelse som fostra (hemmafödd trälinna).
Åfven Ihre förebringar ur en äldre bönbok folster och folster-
broder. Detta hindrar honom likväl icke att gilla en gammal
härledning af foster, för fodster, från föda, hvilket sistnämnda
dock, vare sig verb eller subst., icke i denna skepnad kan
göras till bildnings-ämne; såsom bäst uppdagas af Isl. föster
och feba, för fröa, der & kommer af é, och icke tvert om.
Men en för båda gemensam äldre verbal-form låter tänka sig,
såsom Grimm antagit för Isl. (se D. Gram. II. 43) och Ett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
