- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
279

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anmärkningar. 279

Lat. carduus, tistel (se Etymol. Wört. d. Rom. Spr. s. 165).
Vore gosse bevisligen äldre, så kunde man bringas på den
föreställningen att ett gammalt Romaniskt gars hos oss vunnit
insteg, och förmält sig, om ej med den föga spridda formen
-s8t, dock med den allmänna maskulin-bildningen på -t (e).
Så ungt som ordet tyckes vara, lärer man snarare ha skäl att
antaga en nationaliserad Fr. gargon. Återförvisad på Skan-
diska tillgångar kunde man tänka på Isl. gassi (gåskarl, äf-
ven: dumdristig sälle), Svenska dial. gasse (gåskarl, enligt
Rietz äfven: fet galt, fet karl), vanligare gåse (jfr. forn-nam-
net Gasi), af Lind skrifvet också gasse, skildt från gåsse,
gosse (pilt); så vida ej någon beröring kan finnas med de
Norska, ställvis äfven här i landet hörda gut, gorre, eller vårt
gosse i sjelfva verket vara det af Aasen uppgifna gosse (hvil-
ket på flere ställen i Norge lärer betyda: en stor och för karl,
i en trakt jemväl: galt), eller möjligtvis det Isl. gosi (knekt
i kortspel). Slutligen förekommer, att i N. Sax. gosse är ett
manligt dopnamn. — Föga mindre bryderi gör flicka. Hafva
de i Kg. Styr. begagnade orden fliker (smicker), flikra, flikrare
varit i allmännare bruk (för ett och annat århundrade sedan
märkes någon gång det i Norrländska dial. upptagna jlicker:
gyckel, flick-joller, smicker), så kunde man tänka sig en hit
hänförlig beteckning, utmärkande smekbarn, yrhätta eller dy-
likt. Eljest har man att gissa på N. Sax. flitje (ett ungt,
. glittergrant och flygtigt fruntimmer); eller det gamla neutrala
flikke (se Smål. L.), Isl. flikki (köttstycke); eller det fem. flik
" snibb, skört, stycke, dial. äfven: ficka, halsduk, kjortel), Isl.
uk (utsliten klädning, äfven: lättsinnig qvinna, en bemärkelse
som hos Rietz upptages från en Svensk landsort), Isl. flika
(sliten linne-klädning). Hvad flik och flikki beträffar, vore att
jemföra det om qvinfolk, ehuru ej i god mening, använda.
stycke; äfvensom det om barn begagnade smekordet stumpa,
flickstumpa, af stump; för att ej nämna Dalska magd (för-
kläde), hvilket har helt och hållet utseendet af T. magd (Eng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free