- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
283

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19.

20.

Anmärkningar. 283

mening, hvilken i våra urkunder är jemväl utsträckt till
liverni, om än mera undantagsvis betecknande kloster-
orden, t. ex. H. Birg. Up. III. 407 renliues men aff flerom
livernom.

Ehuru den af mig I. 219 för verbet lita angifna begrepps-
öfvergången icke torde befinnas allt för hårdragen (jfr. allas
ögon lita till dig, se till dig, förtrösta på dig), och derföre
sammanställningen med det starka Isl. lita (se), i enlighet
med Ihre och Gloss till ÖGL., ej må anses äfventyrlig, kan
ändock sättas i fråga, om ej lagarnes lita (nöjas, stödja sig
på, rätta sig efter), likasom det nuvarande lita (förtrösta),
i stället bör föras till det svaga Isl. hitta (nöjas, äfven:
begagna, anlita). Bryderiet ökas deraf att vi ej mägta i
F. Sv. uppvisa någon stark form (icke ens någon afgjordt
svag, emedan ordet uppträder blott i infin. och pres. kon-
junkt.). Dan. lide (lita) har en sådan, men blir ändock af
Gislason räknadt till Alta; under det Aasen upptager det
liktydiga Norska lita under lita (se). Osäkerheten sträcker
sig ock till det fem. subst. alit (eftersyn, efterrättelse, tillit,
se Conf. af Upl. och Södm. L., Alex. 8500), antingen, såsom
hos mig II. 97, att ordna vid det’likaledes fem. Isl. hlå
(jfr. D. lid hos Gislason), eller vid Isl. neutr. lit, dlit (ut-
seende), Norska neutr. aalit (tillit). — I sammanhang här-
med anmärkes, att dativen lit i Cod. Bur. s. 193 epte allom
licamans lit, kanske också den ur samme Codex s. 144 an-
förde ackusativen, icke är att ställa vid Isl. lit, utan vid
mask. lir, F. Sv. liter (färg, hy, utseende), eljest ofta före-
kommande, t. ex. Med. Bib. I. 80 liter, pl. liti, H. Birg. Up.
III. s. 424 litin, 289 mz nakrom lit, Läkeb. B. 75: 1 fore
blekom lith (hy).

Till hvad I. 229 antecknats om verbet lypa, är ett och
annat att anföra. Landskaps-lagarne förete ingen ting af
detta slag, utom Upl. L. pg. B. 14: 2 lyt (hört), Gottl.
L. 6: 3 lypa (höra), Hist. 4 lydu Pair (hörde de). För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free