Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 Anmärkningar.
21.
22.
öfrigt Cod. Bur. s. 18 lypa (lyda), 182 lypa (höra), lydde
(hörde), Gregor. s. 261 lydhins (hören! lyssnen!) o. s. v.
Vid uppfattningen af verbet lyssna tänkte jag mig utbildnin-
gen sålunda: lydas auscultare), lyss (för lyds), lyssna; i full
endrägt med ledas (fastidire, tedere), leds, ledsna (se I. 117,
486); och detta med särskildt afseende derå att så väl lyss
och lyssna som leds och ledsna (jfr. ledse, sedan ledsen),
alla främmande för våra stamförvandter, först i senare tider
upptäckas i skrift (intetdera ännu hos Spegel), och i denna
stund nästan ensamt i det nya stads- och skriftspråket vunnit
burskap. Tages icke detta i betraktande, så kan man visst
söka sin tillflykt i forntiden, med blicken på Bjärk. R:s lyzn
(för lybsn, hörsel), Södm. L:s lyznu war (utstäld väktare ’
i krigstid), dem Ihre härleder från lysna, under det Schlyter
med mera skäl synes ställa lyssna i ett yngre förhållande
till lygznu waréer (se Gloss. till Södm. L.); då Uppström
ser möjligheten af ett Mös. Göt. hlusns, hlusnjan, som skulle
vara vårt lyssna (se Skåldskaparmåla-Queti Snorra-Eddu
s. 7). På samma grund vore då för ledsna att söka ett
subst. lezn, af samma form som lagarnes lepsn eller lezn (led-
ning till fångesman), fastän af annan bemärkelse. Af ett
under århundraden utdödt ord kan ej ett ungt vara bildadt,
och man kan för den skull icke här antaga lyzn och lezn
såsom utgångspunkter, i annat fall än att lyssna och ledsna
kunna förmodas hafva äfven i gamla tider förevarit, hvilket
för forskningen återstår att ådagalägga.
I Med. Bib. I. finner man, tillika med åtskilliga miss-
tänkta former, s. 362 ett neutr. malat, 362, 398 m. fl. st.
ett fem. malata, allt i meningen af spetelska; likaledes 507
malata soot, 362 malata plagha. Deremot tyckes malath
soot i Läkeb. A. 173: 1, vid jemförelsen med motsvarande
stället hos Macer Floridus (Harpestrengs och de F. Sv. läke-
böckernas förebild), snarare beteckna hysteri, men är må
hända uppkommet af felskrifning eller missförstånd. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
