Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Anmärkningar.
Grimms D. Wört. III. 1265), t. ex. Med. Bib. II. 190 och
Legend. s. 442 andra ferdh. 1 H. Birg. Up. III. s. 157 ses
gangom (gång efter gång, flere gånger). Liksom fordom i Tyskan
hade hos oss det derifrån tagna reysa (resa) i början bety-
delsen af härfärd, krigsfolk, t. ex. Magn. Er. Test. en& reyse
visende a mot guhz owinum, MELL. Kg. B. 17 j; resom
sum cembizman hans vt sendir - - - ligge til tolf manna
nemd of resonne; men snart fick resa den nuvarande bemär-
kelsen (t. ex. Alex. 2202), och användes någon gång derjemte,
liksom N. Sax. retse, till uttryckande af gång (vicis), t. ex.
Ark. Bönbok s. 127 tre resor (se II. 209). Ihre uppgifver
från Roslagen arvärjo (sällan, då och då), hvaraf värjo
knappast lärer, såsom Rietz tror, qvarstå efter det i tysvar,
Prisvar förutsatta var (jfr. II. 587—8); utan helt enkelt
efter ett adro hvärjo, dativen af annar hvar eller hver (hvar
annan), således: gång efter annan, ungefär det Isl. at ööru
hvdåru: af och till (jfr. Lat. aliquoties). — För sådana upp-
delningar som nu för det första (1:0), andra, tredje o. s. V.,
betjenade man sig fordom af ordningstalets nomin. neutr. först,
annat, PriPpia o. 8. Vv. t. ex. Kg. Styr. II. inledn., IV. 1.
Uti H. Birg. Up. II s. 189 och på flere ställen för samma
ändamål annantidh, thridhiatidh o. s. v. (jfr. Grimm anf. st.);
s. 21 förste aldrin, annar aldrin o. 8. v.
29. Piggia, med det starka impf. pagh (didde, se I. 121, 151),
blir ytterligare belyst af Bonav. s. 14 gingo the ok thagho
(tiggde), Cod. Bildst. s. 581 thag sik (tiggde sig), i en yngre
hdskr. (Legend. s. 584) motsvaradt af ett svagt tkigdhe sik,
hvilket, liksom H. Birg. Up. III. s. 264 thigde (utverkade),
i sin ordning erinrar om det här förut IL. 622 förebragta
dighde (didde). I en Kongl. Bibliotheket tillhörig pappers-
handskrift från 1400-talet (sign. A. 49, bl. 192: 1) läses
en gaff honom dighia, der man möjligen kan tro sig se infin.
till dighde, ja till VGL:s och ÖGL:s difi. Sannolikare är
dock, att dighia här utgör ackuas. till det af mig förutsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
