Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar. 293
på bar gerning eller vid ransakning fråntagen sak; äfvenså
det på ett ställe i den äldsta hdskr. af Södm. L. G. B. 4:
1 förekommande afgriper, i Gloss förklaradt alternatift,
såsom borttagande från den brottslige, eller ock sjelfva
den fråntagna saken, — en dubbel-mening nära liknande den
i fang, aftekt, i de nyare orden fångst, tillgrepp. Tänker
man sig agriper och afgriper konkret, så kunna de ställas
vid det först nämnda griper; men abstrakt vid det andra,
vid Gottl. L:s gripr (grepp), F. H. T. anagrip (se Graff IV.
318), som har abstrakt bemärkelse lika med det Ny-T.
angrif, finnes användt om samma brott (fornicatio) som i -
Södm. L. afgriper, var. agriper, är ur lingvistisk synpunkt
identiskt med agriper, och återkommer under Tysk skepnad
i angrip (angrepp) hos Ol Petri (Krön. s. 291); detta
neutralt liksom hos samme författare handgrip (handslag, ib.
299) och i Alex. 9586 grip (grepp), Isl. grip, hvaraf dåyrip,
dock af annan betydelse, (utdrag, sammandrag) än agriper.
I Bjärk. R. 32 pr. läses grip (lösöre-persedel), enligt Schlyter
skrifvet för griper, men kanske äfven det neutr., en yngre
form af griper.
. Maskulina subst. grund (fundus, fundamentum, solum, imum),
nu i de flesta fall lätt åtskildt från det neutrala (vadum,
brevia), är det sällan under fornspråkets herravälde. När
det i Södm. L. pj. B. 15 läses dragher fynd vp af grunne,
Bjärk. 20: 3 komber skip a grun, så kan könets beskaf-
fenhet ej utrönas af formen; och icke heller kan med visshet
bestämmas, om begreppet kan vara hafsbotten, klippgrund
o. dyl., eller ett långgrundt ställe; än mindre vet någon, om
man i gamla tider lade vigt på en sådan begrepps-söndring:
i sjelfva den formstränga Isl. tvekar man ibland, huruvida
en gammal böjning skall föras till grunnr eller grunn. Kö-
nets osäkerhet är den samma i Cod. Bur. s. 514 frelste em
fra grunne (från hafsbotten, djupet), 23 vip grund (i grund,
alldeles) döpe, 137 sanc tel grunda (sjönk till botten), 167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
