- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
294

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 Anmärkningar.

39.

sunko tel grunda, 523 draenkia tel grunda, 137 diewlin velte
up sion af grunnom, 505 lypto hana letta (lyfte henne lätt)
fran grundom, S. Birg. Avtogr. A. i diupa brunna Pe Per
engin grun (ack. m. sg. eller n. pl.) hafa, H. Birg. Up. I.
8. 222 thin göri hafwir cenkte (icke? intet?) grun (ingen bot-
ten), Med. Bib. I. 318 foro nidher som steen til grunna. På
sist anförda ställe ses derjemte en n. pl. haffgrunnen sanka-
dhos i midhio hawino, s. 170 i samma hdskr. tha löstes (för
löstos?) all grundin i iordhinne; en m. pl. s. 544 (ur den yngre
hdskr.) grunnanir (grunderne, d. v. 8. bottnen), denne ut-
märkande en flexion efter första starka dekl. lika med bran-
der, brunder, såsom nu uti Isl. Utan att upptäcka en ren
nomin. sg. grunder, synes en sådan, åtminstone för den
senare medeltiden, kunna antagas, jemte ett neutr. grun,
grund.

Man har icke lätt att, med anledning af den nya formen
enskild, tyda de gamla enskylder, enskyller, enskulder (1. 448),
såsom tillhörande partic. skilder, af skilia. Motstycke till
det hos oss fordom så allmänna neutr. enskylt lärer Norskan
en tid haft i enskilt, hvarpå Fritzner lemnar prof från forn-
språkets sista tid, och hvartill han antager ett mask. ein-
skildr. Detta einskilt, enligt Aasen ännu i en trakt af Norge
fortlefvande, må vara ur Svenskan inkommet eller af sjelf-
ständig upprinnelse, i senare fallet hemtadt från skild (se-
paratus): skäl saknas ändå, att endast på grund deraf bort—
förklara det y, som, nästan utan all vexling med i, varit
utmärkande för det Svenska ordet, allt ifrån början af 14:de
århundradet intill medlet af det 18:de (se t. ex. Serenii ord-
bok af 1741, Linds af 1749).

. Det af mig II. 137 gjorda antagande, att den för språkfor-

skaren öfverraskande Ny-Sv. bildningen träd i sjelfva verket
ingen ting annat är, än en i senare tiden uppkommen för-
vexling af den artikulerade formen med den oartikulerade,
blir bekräftadt af Med. Bib. II. 97—98, hvarest, liksom i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free