Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abelia - Abies
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abe’lia R. Br. (Caprifoliaceae). Omkring
100 arter låga, rikt greniga, städsegröna
eller lövfällande buskar i Himal., Kina, Jap.
och Mex. Nedannämnda arter, som numera
äro rätt sällsynta i odling, användes förr
som utplanteringsväxter eller som
krukväxter för kallhus. A. floribu’nda Dcne, Mex:s
berg, är mjukhårig, har glänsande mörka
blad och 4—5 cm. långa trattlika,
karminröda blommor i fåblommiga toppställda
klasar. A. graebneria’na Rehd., Kina, har
klocklika, vita blommor. A. grandiflo’ra Rehd.
anses vara en hybrid mellan A. rupestris
och A. uniflora med vitrosa eller vitaktigt
violetta blommor. A. uniflo’ra R. Br., Kina,
har rosafärgade, ensamma eller ibland 2—3
blommor i spetsen av grenarna. Jämte A.
floribunda mest använda för utplantering.
A. förökas genom sommarsticklingar under
glasskivor och planteras i näringsrik, lätt
sandblandad jord; övervintras i ljust
kallhus och vattnas sparsamt.
Albies L. (Pinaceae), ädelgran, gran (även
tann). Omkring 40 arter i regel vackra,
högresta barrträd i n. halvklotets mildare
bergstrakter. Barren växla från 2 cm. till
betydligt mer i längd och äro platta, ofta
mjuka och icke stickande, samt oftast
försedda med silver- eller gråvita ränder på
undersidan. Kottarna äro stora,
upprätt-stående med tegellagda fjäll och falla efter
mognaden isär, fälla sina frön och fjäll och
lämna mittaxeln kvarsittande på grenen.
Jfr P i c e a och Pseudotsuga. A. alba
Mill. (A. pectina’ta DC.), vanlig ädelgran.
Syd- och Mellaneur. Omkring 50 m. högt
skogsträd med ett ypperligt virke. Grenarna
i kransar, vågrätt ut från stammen, vars
bark är ljusgrå och glatt på de unga träden.
Barren äro glänsande mörkgröna, platta
och jämnt utbredda, på undersidan
silvervita. Kottarna ljusgröna, sedan mörkt pur-
purbruna. Blir som parkträd sällan
vackert. Var. pyramid a’lis {A. pectina/ta DC.
var. fastigia’ta) har upprätta grenar och
runt kvistarna strödda barr, som äro
kortare än huvudartens. Var. pe’ndula har
slakt nedhängande grenar, som på alla
sidor täcka stammen. A. ama’bilis Forb.,
purpurgran. Nordamerikas västkust. Har
mycket tätt sittande, mörkgröna,
trubbiga eller tvärt avhuggna, på undersidan
vita barr; kottarna purpurröda. Blir i
sitt hemland 20—25 m. hög, och behåller
liksom de flesta arterna, om den står
fritt, sina grenar friska och gröna ända ned
till jordytan. A. arizo’nica Merriam, se A.
lasiocarpa. A. balsa’mea Mill., balsamgran.
Ö. Nordam. Doftande, välformad gran med
utbredda grenar ända ned till marken.
Barren antingen i tvenne rader eller spridda
på grenarnas översida, korta, gröna och
trubbiga, vitlinjerade undertill. Kottarna
alldeles runda, purpurbruna. Var.
columna’-ris bildar ett nästan cylinderformigt träd
med grenar av samma längd upptill som
nedtill och var. hudso’nia är en dvärgform
med mörka, korta barr; för stenpartier.
A. cephalo’nica Loud., Greklands berg och
de Joniska öarna. Når i hemlandet en höjd
av 20—30 m. och ända till 5 m. i
genomskärning, med vågrätt utbredda grenar,
liksom stammen glänsande bruna; barren
hårdare och mer stickande än hos andra A., 2—
3 cm. långa, mörkgröna med två vita linjer
på undersidan samt spreta ut åt alla sidor.
Kottarna ända till 15—16 cm. höga,
cylindriska, gråbruna, starkt kådiga. Börjar
växa tidigare på våren än andra granar och
är därför ömtålig för sena frostnätter.
A. co’ncolor Ldl. et Gord., v. Nordam. från
Colorado till n. Mex. och s. Kalif. I
hemlandet ända till 40 m. hög, pyramidformig gran
med gulgröna unga skott och långa,
grågröna barr med spetsarna uppåtriktade. Kottar-
1. — Svenskt trädgårdslexikon. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
