Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aesculus - Aetheopappus pulcherrimus - Aethionema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aetheopappus—Aethionema
23
Blommande kastanjer. Kristianstad. Foto Krook.
num L., vanlig hästkastanj. N. Ind., även
vildväxande i Sydeur. Ett av de första
lövträd som om våren slår ut sina blad
och omedelbart därpå sina vackra,
dekorativa, upprätta vippor av gulaktiga, vita
och skära blommor. Mycket avvikande är
var. lacinia’ ta, som har småbladen fint och
oregelbundet krusigt flikiga och som
merendels formar sig till en rund och låg
buske; var. flore pleno (var. Bauma’nii)
har fyllda blommor, var. nigra har mycket
mörka småblad. Hästkastanjen användes
som bekant till alléplanteringar eller som
fristående vårdträd. A. lu’tea Wagenh. (A.
octa’ndra Marsh., A. flava Ait., Pa’via
lu’-tea Poir., m. m.), mell. Nordam. Vackert
träd med vitt utbredda grenar och något
slaka, brunaktigt gröna blad samt ljust
gulgröna blommor med purpurrött; maj. A.
parviflo’ra Walt. (A. macrosta’chya Mchx.,
Pa’via alba Poir.), ö. Nordam., är en låg,
genom rotskott vitt utbredd buske med ljusa,
långskaftade, femfingrade blad och små
vita blommor med mörkbruna långa
ståndare samt samlade i toppställda, smala, täta,
ända till 30 cm. långa, upprätta kvastar;
aug. A. Pa’via L. (Pa’via rubra Poir.),
Nordam. Välformat, mindre träd med röda
blommor. Var. argu’ta har på undersidan
gråak
tigt finhåriga, på översidan glänsande
gröna blad, och mörkröda blommor. De båda
arterna A. carnea och A. hippocastanum
anses tillhöra släktet Aesculus, under det
att A. lutea, A. parviflora och A. Pavia
enligt somliga botanister bilda ett särskilt
släkte med namnet Pa’via Boerh.
Kastanjerna förökas genom sådd av de vackra
bruna frukterna och växa snabbt till. Man bör
undvika att plantera A. i den mindre
trädgården, där de till sist kväva allt
omkring-stående.
Aetheopappus pulche’rrimus Boiss., se
Centaurea.
Aethione’ma R. Br. (Cruciferae). Omkring
30 låga, tuvbildande arter från Sydeur. och
Mindre As. Särdeles nätta stenpartiväxter,
tyvärr mycket ömtåliga för överflödig
fuktighet. Äro rätt lika de fleråriga
Iberis-arterna men betydligt spädare än dessa. De
bästa äro: A. coridifo’lium DC., Libanon,
och A. grandiflo’rum Boiss., Pers. Den
sistnämnda är vanligast och har halvt
ved-artade grenar med smalt lansettlika blad
och rosafärgade, kvastlika blomsamlingar
i spetsen av grenarna. A. förökas genom
frösådd på våren men även genom
sommarsticklingar, vilka dock ha svårt att slå rot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
