Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allium - Alloplectus - Alm - Almbladlusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alloplectus—Almbladlusen
39
breda; blommorna gula, i luckra, runda
flockar; juli—aug. Trevlig och lättodlad
sten-partiväxt. A. karatawie’nse Rgl, Turkest.
Stora lökar med tvenne mycket breda,
blågröna blad, vilka oftast ligga utmed marken.
Blomflocken stor, rund, med rosafärgade
eller vitaktiga blommor, vilkas blad äro
försedda med en röd mittstrimma; april—maj.
A. Moly L., Sydam. Bladen rundat
lansett-lika; blommor livligt guldgula, rätt stora
och mycket vackra; maj—juni. Måste för
att blomma rikt omplanteras minst
vartannat år i närande jord och kan då
användas som kantväxt. Lämnad åt sig själv
bildar den stora tuvor av en massa smålökar,
vilka blomma sparsamt. A. narcissifloTum
Vill. (A. g randif lo’rum Chaix), Ital., Frankr.
5 å 6 smala blad; blommorna äro hängande
i gles fåblommig flock, purpurfärgade, nära
2 cm. stora; maj—juni. En av de bästa, men
svår att erhålla äkta. A. neapolita’num
Cyr., Sydeur., är en vackert blommande
vårväxt med luckra flockar av snövita, stora
blommor med svarta ståndarknappar. Odlas
och behandlas ungefär som Ixia och
Spa-raxis. Dess blommor äro mycket hållbara
och importeras — ofta färgade i blått, rosa
och grönt —• från Ital. A. ostrowskia’num
Rgl, Turkest. Blågröna blad, som snart
vissna ned, varefter de 25 cm. höga
stänglarna växa upp med rika, stora
blomflockar av ljust rosafärgade, jämförelsevis
stora blommor; maj—juni. Stenpartier.
Trives ej på fuktig jordmån. A.
pulche’l-lum Don, Mellaneur. Omkring 40 cm. hög
med lysande lilaröda blomflockar; aug. A.
rosenbachia’num Rgl, Centralas. Omkring
75 cm. hög, ståtlig art med kraftigt
bladverk och stora, präktiga blomflockar av
rödlätt vita blommor; juli. Föga
vinterhär-dig och bör helst övervintras i krukor
inomhus. Närstående denna äro A.
gigan-te’um Rgl och den härdigare A. stipita’tum
Rgl. A. Schoeno’prasum L., gräslök,
finnes i tvenne var: album, med vita blommor
och sibi’ricum med vackert röda stora
blomhuvuden, båda i likhet med huvudarten
utmärkta kantväxter i köksträdgården. Se
vidare Gräslök. A. ursfnum L., ramslök.
Eur. (Sv.). Omkring 20—30 cm. hög, med
talrika, vita blomflockar. Sprider sig
ofantligt på skuggiga platser. A. förökas genom
Allium rosenbachianum. Foto Weibulls.
smålökar, som frånskiljas och utskolas på
god jord, som hellre bör vara något tung
än för lätt. Bäst är att skola dem i kallbänk
eller kapkast första året. Se vidare Lök.
Allople’ctus Mart. (Gesneriaceae). Ett
fåtal arter trop. halvbuskar, av vilka
nedan-nämnda odlas i varmhus. A. capitaTusHook.,
Sydam. Äggrunda, sågade, sammetslena,
mörkgröna blad med silvervita teckningar.
Blommans foder är blodrött och stort samt
kronbladen gula. A. Ly’nchii Hook.
(Sin-ni’ngia barba’ta Linden, felaktigt
”Crant-zia b.” hort.), Colombia. Bladen köttiga,
kort-skaftade, lansettlika; från bladvecken utgå
4—6 cylinderformiga blommor, som äro
håriga, vitgula. Plantan är för övrigt vackert
purpurröd, särskilt lysande vid sol- eller
ljussken. A. förökas genom sticklingar på
undervärme, bäst i lätt humusrik, porös jord.
Alm, se Ulmus.
Almbladlusen (Schizoneura ulmi) är
mycket vanlig på almar av olika slag. Lössen
uppehålla sig på bladens undersida och
vålla att bladskivan blir bucklig och rullar
hop sig mot undersidan, vanligen snett från
bladspetsen räknat. I dessa gallbildningar
levande löss utvandra omkring midsommar
och flyga då till krusbärs- och
vinbärsbuskar, där de i sprickor på marken under
buskarna yngla av sig. Avkomman lever sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
