Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almbladlusen - Alnarp - Alnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Alnarp—Alnus
Alnus cordata. Gbgs bot. trädg. Foto Bauer.
Alens hanhängen.
på buskarnas rötter i talrika generationer
år ut och år in, för så vitt de ej som
bevingade återvända till almarna på hösten,
för att på dem avlägga sina ägg. De på
rötterna levande lössen äro vita och ”ulliga”.
Bevingade individer anträffas endast på
sensommaren, då återvandring eventuellt
äger rum. Skadegörelsen på bärbuskarna är
i regel oväsentlig, även om lössen
förekomma rätt talrikt. Almsköldlusen, se S k ö 1 d
-löss. A. T.
Alnarp, se Undervisningsanstalter.
Alnus L. (Betulaceae), al. Ett fåtal arter
träd eller höga buskar, växande i den temp.
Alnus japonlca. Gbgs bot. trädg. Foto Hzn.
nordliga zonen men även på Korsika och
i Sydam. Våra inhemska A. glutinosa,
klibb-al, och A. incana, gråal, växa vid
sjöstränder och stillastående
vattensamlingar, där de med sina vackra blomhängen
tidigt på våren och sin friska, under hösten
långvariga grönska väl försvara sin plats i
större parker. A. corda’ta Desf., Kors., har
5—10 cm. långa, hjärtlika, glänsande glatta
blad. Torde kunna framgångsrikt odlas i
Skåne. A. glutino’sa Gaertn., klibbal.
Bladen mycket mörka och starkt nerviga. Var.
durea har gula blad men är svagväxande;
var. imperidlis har smala, djupt och fint
flikiga blad, och var. lacinidta har ännu
mer finflikiga eller delade blad. A.
in-ca’na Willd., gråal, skiljer sig från
föregående genom sina mjukt gråludna unga
skott och ljusare gröna blad, på undersidan
nästan silvergrå. Trives även på rätt torr
jordmån och förekommer i våra nordliga
provinser som en yvig, grön buske. Var.
durea har gula blad och lysande gula
blomhängen; var. lacinidta har djupt inskurna,
spetsflikiga blad, och var. pe’ndula har
elegant hängande grenar. — Andra arter,
som försöksvis ha odlats, äro: A.
japo’-nica Sieb. et Zucc, Jap.; A. nftida Endl.,
Himal.; A. rugo’sa Spreng., Nordam.; A.
subco’rdata C. A. Mey., Kaukas., Pers., och
A. rubra Boug., Nordam.; den sistnämnda
med röda blomhängen. — Vanlig al
användes som skyddsträd och kunna som sådana
sammanplanteras i mängd antingen
ensamma eller blandade med andra trädslag.
Övriga här nämnda arter, liksom
variete-ter, böra placeras som ensamstående träd
inom parken, så att deras dekorativa
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
