Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areca - Aregelia - Arenaria - Arenga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Areca—Arenga
Aregelia Carolinae. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
Are’ca L. (Palmae). Ett fåtal arter palmer,
hemmahörande på ind.-malaj. öarna, samt
kända under namnet
betelnötspal-m e r. Till utseendet något lika kentia men
mer robusta och försedda med hårdare och
ej så elegant böjda blad. A. Alfciae Hill.,
Queensl., är flerstammig med ljusgröna,
tillspetsade delblad. A. Catechu L., Malaj,
öarna, är den äkta betelpalmen. A. fordra
mycket och fuktig värme. Om övriga under
namn Areca odlade arter, se släktena
Chry-salidocarpus och Rhopalostylis. Om odling,
se P a 1 m e r.
Aregelia O. Ktze (Bromeliaceae). Ett
mindre antal arter epifytiska växter i
Guyana och Brasil. Vackra varmhusväxter, som
odlas i samlingar av bromeliacéer, ofta
under namnen Nidularium eller Karatas (se
d. o.). A. Carolfnae Mez (Bromedia C. Beer,
Kara’tas C. Ant., Nidula’rium C. Lem., N.
Arenaria balearica. Foto Weibulls.
Meyendo’rffi Rgl, Guzma’nnia picta hort.,
m. m.), Brasil. Glänsande gröna
bladrosetter, vilkas inre blad under och efter
blomningen färga sig klart röda;blommor violblå
med vitt. A. morrenia’na Mez (Nidula’rium
m. hort., Kara’tas m. Ant.). Storväxt med
på båda sidor violett och tätt fjälliga blad
i tät rosett; blommorna mörkvioletta med
ljust purpurfärgade högblad. A. princeps
Mez (Nidula’rium p. Morr.). Liten art med
täta rosetter av smala, i kanterna
taggtan-tade, gröna blad, på undersidan blåaktigt
fjälliga. De inre bladen äro röda,
blommorna violblå. A. specta’bilis Mez (Kara’tas sp.
Ant., Nidula’rium sp. Morr.). Bladen glatta,
gröna med röda spetsar och på baksidan
grått tvärbandade. Blommorna vita och
ljusblå, med lysande röda högblad. Flera
andra arter finnas i odling ss. A.
chlo-rostfcta Mez, A. tristis Mez, A. conce’ntria
Mez med en del varieteter. Om odling, se
under Bromeliaceae.
Arena’ria L. (Caryophyllaceae), arv.
Omkring 110 arter, oftast nedliggande, fleråriga
örter, spridda över hela världen i de temp.
zonerna. Följande äro stenpartiväxter och
bilda täta, låga tuvor av gräslika blad
och små vita blommor på korta stjälkar.
De fordra soligt och torrt läge på sandig
jordmån och äro mycket närstående släktet
Minuartia. A. balea’rica L. (A. muscoi’des
Medic.), Sydeur., användes som fyllnad
mellan stenplattor. Den har ett
mossliknan-de växtsätt med små, rundat ovala blad och
otaliga små vita stjärnblommor. Andra
arter äro A. graminifo’lia Schrad., A.
gran-diflo’ra AIL, A. purpura’scens Ramond.
(med rödlätta blommor), A. rotundifo’lia
Bieb. m. fl. Förökning genom frö eller
delning.
Are’llga Labill. (Palmae). Några få arter
palmer i trop. As. och Austr., med tjocka
stammar och vackra långa parbladiga blad,
glänsande gröna, på undersidan vitaktiga.
A. saccharffera Labill., Ostind., äkta s
oc-ke r p a 1 m e n, är en gagnväxt i hemlandet
och blir 9—12 m. hög. Av dess saft
be-redes ett mörkfärgat socker, av vilket
fram-ställes bataviaarrak. Odlas jämte A.
obtusi-fo’lia Mart. i stora och varma palmhus. Se
Palmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
