Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areoler - Aretia - Argemone - Argyroderma - Ariocarpus - Ariopsis peltata - Arisaema (Arisema) - Aristolochia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Areoler—Aristolochia
77
Areoler kallas de tillväxtpunkter
(knoppar) på kaktéer, från vilka beväpningen
växer fram i form av taggar och spjut.
Från areolerna utgå även blommorna
(undantag: Mamillaria).
Areüa Willd., se Androsace.
Argemo’ne L. (Papaveraceae), taggvallmo,
djävulsfikon. Am. Intressanta ettåriga
örter, med djupt flikiga, ofta fläckiga blad
och vallmolika, föga hållbara blommor
och starkt taggiga kapslar. A.
grandi-flo’ra Sweet, Mex., 1 m. hög, har bladens
flikar fint och skarpt sågtandade, och vita,
7—10 cm. stora blommor. A. Hunnema’nnii
Otto et Dietr., Valparaiso; särdeles vacker;
meterhög med rikt grenade, strävhåriga
stjälkar och 12 cm. stora, gulvita blommor
med svartröd pistill. A. mexica’na L., Mex.,
är lägre till växten, c:a 40 cm., och har
spetsigt flikiga, gråblått fläckiga blad och
nästan oskaftade, ljusgula blommor. A. fordra
varma, soliga lägen för att trivas. Sås i
fat, omskolas och skötas i småkrukor och
utplanteras i juni månad.
ArgyrodeTma N. E. Br.,
Mesembryanthe-mum, vissa arter.
Arioca’rpus Scheidw. (Cactaceae), Mex. Ett
par arter högintressanta små kaktéer,
kända för sina kraftiga alkaloider, ss. mezkalin,
pellotin m. m., vilka äro starkt rusgivande
med underliga psykiska förnimmelser. I
samlingar odlas: A. fissura’tus K. Schum.
(Roseoca’ctus f. A. Berg.). Plattryckt
klumpig växtkropp med svagt upphöjda, runda
vårtor och små ulltussar mellan dessa.
Huden hård och hornartad, gråblå.
Blommorna, sällan sedda, äro rosenröda, inklämda
mellan vårtorna. Andra arter äro: A.
re-tu’sus Scheidw. med spetsiga, tegellagda
vårtor, vilka liksom hos A. trigo’nus K.
Schum. bilda en grov och otymplig rosett.
Vattnas sparsammare än andra kaktéer. Se
Kaktusodling.
Ario’psis pelta’ta J. Grah. (Araceae),
Ost-ind. Sällan odlad varmhusväxt med
sköldlika, vitaktiga blad och blåaktigt
hölster-blad. Knölarna övervintras torrt,
inplanteras på våren i krukor och vattnas rikligt
alltefter bladens tillväxt.
Argemone mexicana. Foto Hzn.
Arisae’ma (Arise’ma) Mast. (Araceae).
Omkring 120 arter knölbildande örter, vitt
spridda i temp. och subtrop. As. A.
fimbri-a’tum Mast, liknar nedannämnda men har
vitstrimmigt, purpurfärgat hölsterblad. A.
ringens Schott (Arum ringens Thbg), Jap.
Vackra, mjuka, tredelade blad, vilkas
småblad äro långspetsigt äggrunda, på
undersidan grågröna; bladskaftet nedtill
omfattar den samtidigt uppkommande
blomstängeln som är kortare än bladskaftet, och
uppbär ett gråbrunt, vitstrimmigt,
hjälmfor-migt hölsterblad, som omsluter blomkolven.
A. förökas genom delning av knölarna, vilka
övervintras torrt. På våren inplanteras de
i god, porös jord i små krukor, ställas i
varmhuset men flyttas till kallhuset, då
blomstänglarna vuxit upp.
Aristolo’chia L. (Aristolochiaceae),
pip-ranka. Omkring 200 arter slingrande eller
upprätta buskar i temp. och trop. länder,
huvudsakligen i Am. och As. Av dessa odlas
de slingrande arterna dels utomhus som
veranda- och pergolaväxter, dels i varma
växthus. I hög grad botaniskt intressanta växter
på grund av den sinnrika anordning, varmed
blommorna äro utrustade för
befruktningen. Denna sker med tillhjälp av vissa
insekter, som hållas fångna ett eller ett par
dygn i blommans inre, tills de medverkat
vid befruktningen, varpå de åter släppas
ut ur sitt fängelse. A. brasilien’sis Mast, et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
