Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asclepiadaceae - Asclepias - Ascocentrum - Asimina triloba - Ask - Aska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Asclepias—Aska
Asclepias tuberosa. Foto WeibuIIs.
i Sydafr. äro tjocka, köttiga och kaktuslika.
Andra äro epifytiskt växande, och åter
andra äro slingrande buskar med motsatta
eller kransställda, sällan spiralställda blad
utan stipler. Blommorna ensamma eller i
knippen. I odling förekomma huvudsakligen
arter av Asclepias, Ceropegia, Hoya,
Sta-pelia och de om kaktus livligt påminnande
Hoodia och Trichocaulon m. fl.
Asclepias L. (Asclepiadaceae), sidenört.
Nordam., Mex. Omkring 80 arter fleråriga,
vackra och upprätta örter med
atlasglän-sande, motsatta blad och ofta doftande
blommor i täta, flocklika knippen. A. CornuTi
Dcne (A. syri’aca L.), Nordam. De ända till
1,5 m. höga stjälkarna ha brett ovala blad
och uppbära samlingar av ljust, något
grumligt purpurfärgade blommor. Sprider sig
som ett ogräs genom sina långa utlöpare.
A. incarna’ta L. (A. amoe’na Brougn.),
Nordam., på sumpiga platser. Lansettlika
blad och mörkt purpur-rosafärgade
blommor. Fordrar för sin trevnad tämligen
fuktigt men likväl varmt läge och god,
näringsrik jord. Flera vackra färgvarieteter
finnas. A. tubero’sa L., Nordam., blir omkring
40—60 cm. hög med något luddiga
stjälkar med äggrunda blad. De
utomordentligt livligt färgade, doftande blommorna
äro orange- eller scharlakansröda och
samlade i nästan klotrunda knippen.
Ömtålig och fordrar varm, skyddad plats på
stenpartiet, där den bör vintertäckas. A.
förökas lättast genom delning på våren
men även genom frösådd i krukor inomhus.
AsCOCe’ntrum Schltr. (Saccola’bium Ldl.)
(Orchidaceae). Några arter epifytiska
orkidéer från Himal. och ostind. öarna. Odlade
äro A. ampulla’ceum Schltr. och A. minia’-
tum Schltr., den första med violetta, den
andra med orangegula blommor. För
samlingar i varmhus, där de planteras i
små-korgar, hängande nära glaset. Se vidare
Orkidéer.
AsimFna trfloba Dunal (Ano’na tri’loba L.)
(Anonaceae), s. Nordam. Litet träd med
hängande, djupgröna, hinnartade,
genomskinligt punkterade, långa blad och
brun-aktiga blommor. Frukterna gula, ätbara.
Torde kunna odlas på varma och skyddade
lägen i s. Sv. och på sandig jord men fordrar
nog att börja med vintertäckning.
Uppdrages av från hemlandet importerat frö.
Ask, se Fraxinus.
Aska. Vid förbränning även av växter
eller växtdelar erhålles aska som
slutprodukt. Vid analys av askbeståndsdelarna
konstateras att dessa i huvudsak bestå av
ämnen vilka växten tagit upp och
bearbetat och som således äro erforderliga för
växtens uppbyggnad. Hit höra bl. a. kali,
natron, kalk, magnesia, järnoxid,
fosforsyra, svavelsyra, kiselsyra och klor. Det
förhållande i vilket dessa ämnen stå till
varandra varierar rätt betydligt hos olika
växter. Så innehåller t. ex. aska av
vitkål 48,3 % kali, 12,6 % kalk och 16,6 %
fosforsyra under det att spenataska
innehåller 23,4 % kali, 10,6 % kalk och 8,6 %
fosforsyra men aska efter jordgubbar
21,1 % kali, 14,2 % kalk och 13,9 %
fosforsyra. Aska ur värmeledningspannor, som
eldats med kol eller koks, har större
fysikaliskt värde än näringsvärde; i vissa
fall kan det t. o. m. vara riskfyllt att
använda densamma innan grundlig
genom-luftning ägt rum. Stenkolsaskans
näringsvärden framgå av nedanstående analys, och
koksaskan är troligen icke värdefullare.
Vatten 7» □rg.
ämnen 7° [-Fosforsyra-] {+Fosfor- syra+} °/o Kali 7» Kalk 7° Kväve
Lövträdsaska 5 5 3,5 10 30 —
Barrträdsaska 5 5 2,5 6 35 —
Stenkolsaska — — 0,2 0,2 3,5 —
Aska av torv från högmosse 5 — 2,3 1,2 13,5 —
Aska av torv från lågmosse 5 — 1,8 0,5 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
