Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aska - Asklönn - Asp - Aspargus - Aspasia lunata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asklönn—Aspasia
87
Koks- och stenkolsaska äro liksom slagg
lämpligare vid väganläggning om också
deras fysikaliska egenskaper i vissa fall
kunna göras förtjänstfulla på tyngre
lerjordar. M. K.
Asklönn, se Acer Negundo.
Asp, se Populus tremula.
Aspa’ragus L. (Liliaceae). Omkring 120
arter fleråriga växter, förekommande i de
regnfattiga delarna av gamla världen.
Inom blomsterbinderiet spela några arter av
detta släkte en mycket stor roll och äro
föremål för omfattande odlingar. Med sin
friska, saftiga grönska och sina fina grenar
(eg. småkvistar eller s. k. fyllokladier, se
d. o.) har åtminstone A. plumosa till en viss
grad undanträngt Adiantum, som ehuru
graciösare icke har den hållbarhet som
sparriskvistarna. A. asparagoi’des Wight
(Myrsiphy’llum asparagoi’des Willd.,
Me-de’ola asparagoides L.), Sydafr., bildar
långa, späda och slanka rankor med relativt
stora, ovala eller äggrunda, ljust gröna
fyllokladier, som äro förvillande lika blad, och
små vitgröna blommor. A. officina’lis L., se
S p a r r i s. A. plumo’sus Baker, Sydafr.
Slingrande art med hårda, nästan
vedar-tade rankor och nålfina, rikt förgrenade,
platta småkvistar, som utgå horisontalt
från rankorna. Av arten odlas följande
va-rieteter: var. comore’nsis, glesare,
synnerligen elegant; var. compa’ctus, låg,
dvärg-formig och tät; var. nanus, den i
handelsträdgårdarna mest odlade sorten med stora,
täta kvistar och relativt korta grenar; var.
tenui’ssimus, mindre platta, mer rundade
och längre kvistar samt mer buskformad.
A. plumosus jämte A. asparagoides
planteras fritt i bäddar med god, kalkblandad
jord samt omsorgsfullt dränerade. De långa
rankorna ledas upp utefter från golv till
tak spända snören, kring vilka de
sedermera slingra sig själva. En temp. av
om-omkring 15—18° är till fyllest; lätt
be-skuggning genom kalkning eller kritning
av växthustaket och upprepade
gödselvattningar med kogödsel och latrin under den
tid, då rankorna skjuta i höjden. Dessa
bäddar ge skördar under ett par års tid
utan att behöva rubbas. Vart tredje år
böra de dock förnyas. De förökas genom
frösådd eller genom sticklingar. Den
sistnämnda förökningsmetoden går till på så
sätt, att de gamla rankorna avskäras och
läggas horisontalt i varma
förökningsbäd-dar (25—28°) i fuktig blandning av
torvmull och mycket sand. De täckas med
fin sand. Snart bruka rankorna här bli
ansvällda vid de ställen, där en kvist eller
sidogren förut skördats. Från dessa
ansvällningar bildas snart rötter och småplantor,
som tillvaratagas och sättas i småkrukor.
Ju äldre krukodlade plantor bli, ju större
benägenhet ha de att skjuta upp långa,
bladlösa revor, varför man brukar
förnya sådana plantor genom delning minst
vartannat år. A. Spre’ngeri Regel, Natal.
Långa, tillspetsade, rikt förgrenade
kvistar med 1—2 mm. breda fyllokladier. Odlas
liksom föregående friplanterad i bäddar,
varifrån de saftigt gröna grenarna
skördas. Är dekorativ som ampelväxt, om den
planteras i stora korgar och upphänges i
taket i ett 15—16° varmt hus, där den
på kort tid får ända till 2 m. långa, rakt
nedhängande grenar. Tarvar lös och
luc-ker men mycket näringsrik jord och
upprepade, kraftiga gödselvattningar.
Användbar som rumsväxt men brukar i regel
magra alltför mycket där, varför den bör
tillföras extra näringsämnen. Under
vintern vattnas sparsamt. Andra arter, vackra
som krukväxter men ej av samma
ekonomiska värde som de föregående, äro:
A. Coo’peri Bak., A. decu’mbens Jacq., A.
falcaTus L., A. retrofra’ctus L., A. scandens
Thunb., m. fl., vilka skilja sig från
varandra genom mjukare eller hårdare, större
eller mindre småkvistar, mer eller mindre
runda grenformer, tätare eller glesare
växtsätt o. s. v. Dessa arter odlas i lämpligt
stora krukor och skötas som A. Sprengeri
samt förökas som denna av frö, vilket sås
i fat, som ställas på undervärme.
Småplan-torna inplanteras i småkrukor och ställas
så småningom ljusare och luftigare, dock
alltjämt i temp. växthus i motsats till A.
Sprengeri, som väl tål kallhusets svala
temp.
Aspa’sia luna’ta Ldl. (Orchidaceae),
Bra-sil., är en epifytisk orkidé med Odonto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
