Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beaumontia grandiflora - Befruktningsförhållanden hos fruktträd, bärbuskar, jordgubbar, hassel och valnöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Befruktningsförhållanden
i kraftig, tung jord och med grenarna tätt
upp under glaset i full sol. B. förökas genom
sticklingar på god undervärme.
Befruktningsförhållanden hos fruktträd,
bärbuskar, jordgubbar, hassel och valnöt.
Befruktning äger rum, då
sammansmältning sker mellan en hanlig och en honlig
cellkärna. Hos högre växter finnas de
hanliga könscellerna i pollenet eller
ståndar-mjölet och de honliga i fruktämnena. En
förutsättning för att befruktning skall
komma till stånd är att pollenet, som
utbildas i ståndarna, överföres till märkena
i blommorna. Detta överförande, som kallas
pollinering, även pollination, sker
för ifrågavarande växtslag i naturen nästan
uteslutande medelst insekter eller vinden.
För pollinering av fruktträd ha särskilt bin
och humlor stor betydelse. Vid lämplig tid
för pollineringen avgiva märkena en
socker-haltig vätska, i vilken pollenkornen
fast-hållas. I normala fall utvecklas här snart
från pollenkornen pollenslangar, som växa
ned genom stiftet och slutligen nå
embryosäcken. Då pollenslangen trängt in i
embryosäcken brister den, och dess innehåll tömmes.
Härvid införas två hanliga gametkärnor
(garnet = könscell), och en av dessa
sammansmälter med äggcellens kärna. Sedan
befruktningen sålunda ägt rum, utvecklas av
fröanlaget småningom ett frö eller en kärna.
Hos fruktträd och bärbuskar måste sådan
befruktning äga rum för att normala kärnor
skola kunna utbildas. Det är däremot ej så
sällsynt, att frukter utbildas hos äpple och
päron utan befruktning, varvid dylika
frukter sakna normala kärnor. Vissa sorter ha
större benägenhet härför än andra. Trädens
ålder och odlingsbetingelserna inverka på
tendensen att utbilda frukt utan
befruktning. Äro märke och pollen av samma sort
sker självpollinering, i annat fall
korspolli-nering. En sort kan givetvis endast
polli-neras med sådana, vilkas pollen är utbildat
vid ungefär samma tid som den förras
märken äro mottagliga. En sort, som ej kan
befruktas med eget pollen säges vara
självsteril. En sort däremot, som
utbildar kärnor normalt även efter
självpollinering, är självfertil. Befruktning
kan efter pollinering utebli av följande
or
saker: 1. Pollenet äger ej förmåga att
utbilda pollenslangar på märkena eller
slangarna kunna ej växa ned till äggcellen.
2. Störningar inträda i förloppet vid
kärn-sammansmältningen. Den embryonala
utvecklingen och även fruktutbildningen kan
givetvis avbrytas även efter det
befruktning ägt rum.
I. Fruktträd. Sedan långt tillbaka
har befruktningens betydelse för
fruktsättningen beaktats. De första mera
omfattande undersökningarna beträffande dessa
förhållanden utfördes i Am. på 1890-talet på
päron av Waite och på plommon av Waugh.
Därefter ha en mängd försök utförts såväl
med päron och plommon som med övriga
fruktslag i olika länder. Redan 1914
påbörjades pollineringsförsök med fruktträd i
vårt land på initiativ av Sveriges
pomolo-giska förening. Sedan dess har såväl vid
Alnarp som vid Experimentalfältet ett
betydande arbete nedlagts på dylika försök.
Dessa undersökningar ha i första hand
varit inriktade på att fastställa, vilka
sorter som äro självfertila och vilka som böra
korsbefruktas för att ge tillfredsställande
avkastning. Det har vidare gällt att i fråga
om de ej fullt självfertila sorterna avgöra,
vilka andra sorter som äro lämpliga till
pollinering. För att bestämma detta
erfordras kännedom om de olika sorternas
blomningstid samt pollenkvalitet. Väl
utbildat pollen med förmåga att snabbt
utveckla pollenslangar är nämligen mera
be-fruktningsdugligt. Även i sockerlösning
utbilda pollenkornen slangar, och en god
uppfattning om pollenkvaliteten kan därför
erhållas genom bestämning av den s. k.
pollen-grobarheten i en 10—20 %-ig
sockerlösning. Den genomsnittliga pollengrobarheten
hos en sort kan bestämmas på följande sätt.
Pollen från olika blommor av sorten i fråga
blandas och en lämplig mängd överföres i
en droppe sockerlösning på ett objektglas.
Detta får stå vid rumstemp. i en
fuktighets-mättad atmosfär, så att droppen ej intorkar.
Efter c:a 12 timmar lägges ett täckglas
över droppen, och med hjälp av mikroskop
fastställes, hur många procent av kornen
som utbildat slangar. Resultaten av vissa
cytologiska undersökningar av fruktträd
ge även upplysning beträffande befrukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
