Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskärning av fruktträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Beskärning av fruktträd
Fig. 8—9. 8. Tillbakasnitt första äret. Efterledskottet
a tages bort. 9. Tillbakasnitt och sporrbeskärning
andra året.
6—7). Sidogrenarna skäras in till 10—30
cm., beroende på trädets och sortens växt.
Svaga skott skäras in hårdare, kraftiga
lämnas längre. Ha grenarna olämplig
riktning, kunna de antingen bindas upp eller
spärras ut med en käpp. Svaga skott
gynnas i växten om de bindas upp; starkväxan-
Fig. 10. Livskraftig fruktved hos äpple.
de hållas tillbaka om de spärras ut eller
bindas ned. Ju mer upprätt ett skott växer, ju
starkare blir tillväxten. Andra året, då B.
skall ske, ha nya skott vuxit ut på såväl
sidogrenarna som toppskottet. Årsskotten
närmast under föregående snitt äro starkast
och skola fortsätta trädets tillväxt. Dessa
tillväxtskott eller ledskott skäras nu
tillbaka så starkt, att man kan vänta att alla
knoppar nedanför snittet mer eller mindre
växa fram. Toppskottet skäres in över en
knopp, som helst bör ligga över föregående
års snitt och med tapp som förut. De skott
som icke skola användas för grenarnas
längdtillväxt skäras in, ”sporras”, på 3—4
knoppar för att giva småskott med
blomknoppar, s. k. fruktved. Skott under 10 cm.
lämnas orörda. Eventuellt från föregående
B. kvarvarande tappar skäras bort (se fig.
8—9). — B. fortsättes så en följd av
år, men redan tredje året, eller så snart
huvudgrenarna vuxit ut tillräckligt,
behållas på dessa s. k. tilläggsgrenar, vilka i
sin tur även få förgrena sig. Dessa få dock
icke dragas ut för nära huvudgrenens
utgångspunkt om för tät grenbyggnad skall
kunna undvikas. De få heller icke dragas ut
i sådan riktning, att de gå in i trädet eller
komma att korsa andra grenar. C:a 60—80
cm. över översta grenen i första grenserien
dragés en ny serie ut, och allteftersom
topp-skott och grenar växa till fortsättes med
ytterligare en, möjligen flera sådana
grenserier eller grenvåningar. Högre upp i
kronan är det emellertid icke nödvändigt att
grenarna dragas ut serievis, utan kunna de
släppas fram, där de ha plats. Även i
fortsättningen skäras alla de skott, som icke
behövas för kronans byggnad, tillbaka till
3—4 knoppar och ibland något längre. —
Stenfruktträden skäras mindre och
försiktigare, kanske mest på grund av deras
ömtålighet för B., men även på grund av helt
annan fruktved. Efter de par första åren
inskränkes B. huvudsakligen till gallring
och någon egentlig sporrbeskärning som
förut omtalats förekommer icke hos dessa
fruktslag, då fruktved i vanliga fall bildas
i tillräcklig mängd utan åtgöranden. Träd
med alltför stor benägenhet att bilda
fruktved böra dock skäras strängare än vanligen
sker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>