Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidens - Bienna växter - Bifoderväxter - Bifrenaria - Bignonia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Bidens—Bignonia
Bifoderväxt: Anchusa capensis. Foto Hzn.
Bidens L. (Compositae). Omkring- 100 arter
örter, förekommande på båda halvkloten.
Odlade äro: B. dahlioi’des Wats., Mex.
Omkring 30 cm. hög, flerårig men som
ettårig odlad växt med uppsvällda, dahlialika
rötter och friskt gröna, parflikiga, motsatta
blad samt ensamma, Cosmos-lika
blomkorgar i vitt och rosa. B. hu’milis H. B. K.,
Ecuad., har glänsande gula blomhuvud.
Båda sås i mars—april, skolas i krukor och
skötas på bänkar, tills de i slutet av maj
eller början av juni utplanteras som
rabattväxter. Övriga arter, se Cosmos.
Bic’mia växter, tvååriga växter, d. v. s.
växter som växa upp ur frö det första året men
blomma och sätta frukt andra året. Jfr
Annuella och Perenna växter.
Bifoderväxter kallas sådana, vilka framför
andra äro rika på honung, frömjöl och harts.
De mest givande för bien i detta hänseende
äro den vilda ljungen, sälgen, timjan,
åkerkålen och åkersenapen m. m., och av odlade
lantbruksväxter särskilt vitklöver och
alsi-keklöver. Lind, lönn och fruktträd, särskilt
körsbärs- och äppelträd, äro även mycket
givande. Man benämner också ofta
honungen efter de växter, från vilka den
huvudsakligen insamlats, ”lindhonung”,
”ljunghonung” o. s. v., benämningar, vilka givetvis
icke i alltför hög grad få tas efter bokstaven.
Harts insamla bien från de kådiga
knopparna hos björken, poppeln och ej minst
barrträden. Emellertid finnes det en mycket stor
mängd av våra odlade trädgårdsväxter, som
i högre grad än andra kan förse bien med de
eftersökta ämnena. Sådana örtartade
växter äro bl. a. Anchusa, Arabis, Asclepias,
Aubrietia, Bergenia, Borago, Campanula
carpatica, Centaurea, Clarkia, Crocus,
Col-lomia, Doronicum, Echinops, Erica carnea,
Euphorbia polychroma, Fritillaria,
Fuchsia, Helenium, Helianthemum, Helianthus,
Heracleum, Hyacinthus, Hyssopus,
Lavan-dula, Lythrum, Malva, Monarda didyma,
Narcissus, Nepeta, Origanum,
Ornithoga-lum, Primula denticulata, Pulmonaria,
Re-seda, Sedum, Solidago, Thymus, Verbascum,
Veronica m. fl. Av träd och buskar böra
nämnas: Acer, Alnus, Buddleya,
Cara-gana, Cotoneaster, Crataegus, Chaenomeles,
Daphne, Lonicera, Mahonia, Picea, Pinus,
Prunus, Pyrus, Ribes, Robinia, Rubus,
Sor-bus, Salix (särskilt hanpilar för frömjölets
skull), Symphoricarpus, Tilia m. fl.
Bifrena’ria Ldl. (Orchidaceae). Ett fåtal
epifytiskt växande orkidéer från Sydam.,
närstående Lycaste. Korta, tjocka,
fyrkantiga bulber; styva, kvarsittande blad samt
ensamma eller 3—5 blommor på en
gemensam kraftig stängel. B. auranti’aca Ldl.,
Demerara, har gula, rödprickiga blommor.
B. Harriso’niae Rchb. f., Brasil., är den mest
betydande och har utmärkt vackra,
vaxarta-de, doftande, gulvita blommor med orange och
purpur på läppen; vårblommande. B.
tetra-go’na Schltr. (Lyca’ste tetrago’na Ldl.), s.
Brasil. Relativt storväxt med 3—4 blommor
på en stängel, 7 cm. breda, gulgröna och
röd-strimmiga samt med köttig, vit, treflikig,
inuti vinröd läpp. Fint doftande,
sommar-blommande. Välluktande är vidare den
sällsynta B. atropurpu’rea Ldl. med vinröda och
rosafärgade, mindre blommor. Om odling,
se Orkidéer.
Biglio’nia L. (Bignoniaceae). Omkring 150
arter, vilka nu uppdelats på ej mindre än
45 skilda släkten. De nedannämnda, som
äro trop. eller subtrop. lianer, äro dock
alla i trädgårdslitteratur upptagna under
namnet Bignonia. B. buccinatoTia DC.
(Phaedra’nthus Chere’re Miers), Mex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
