Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bignonia - Bignoniaceae - Bikrona - Billardiera - Billbergia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bignoniaceae—Billbergia
143
Vedartad, högt klättrande växt med
kantiga grenar, tvåfingrade blad med ovala
eller avlångt äggrunda småblad, i regel
med ett klängorgan i spetsen. Blommor
hängande, klocklika, karminröda med gul
pip. Odlas i kallhus och blommar på
sommaren. B. callistegiofdes Cham.
(Clyto-sto’ma c. Bur.), Buenos Aires, har fina,
tvåfingrade blad och klasar av gulvita och
rosafärgade blommor. Varmhus. B.
capreo-la’ta L. (Doxantha c. Miers), Nordam.,
är en av de kraftigaste och kan i hemlandet
klättra upp till 16—18 m. höjd. Härdig på
kalljord i Mellaneur. men måste i vårt land
odlas i kallhus. Blommorna äro vackra,
orangeröda med gult inuti; vårblommande.
B. Caroli’nae Lindl., Brasil., något hårig
med stora, vita, doftande blommor.
Varmhus. B. i’gnea Arab. (B. venu’sta Ker,
Pyroste’gia i. Baill.), Sydam., har vackra,
mycket hållbara, i klasar samlade, stora,
trumpetformiga, orangeröda blommor.
Varmhus. B. förökas genom sticklingar
och böra helst utplanteras fritt för att nå
full utveckling och kunna blomma. De fordra
frisk luft och riklig besprutning under
växt-tiden och må gott av en vattning med
flytande gödsel då och då under denna tid.
Stående magert och torrt angripas de av
spinn och bli sjukliga.
Bignonia’ccae omfattar omkring 600 arter,
huvudsakligen vedartade, mera sällan
ört-artade växter, till stor del slingrande och
klängande lianer i de tropiska skogarna.
De ha motsatta, någon gång spiralställda,
ofta sammansatta blad och många ha
betydande, ofta stora och vackra blommor.
Närstående är fam. Scrophulariaceae.
Odlade äro arter av: Bignonia, Campsis,
Ca-talpa, Eccremocarpus, Incarvillea,
Jacaran-da, Tecoma.
Bikrona kallas de sammanvuxna utskott
eller fjäll, som finnas i en blomma mellan
pipen och brämet. Exempel på sådana är den
hos påsk- och pingstliljor förekommande
paracorollan eller ”trumpeten” hos
påskliljorna och det ofta skarpfärgade ”ögat” hos
pingstliljorna. Samma bildning återfinnes
hos t. ex. Pancratium och andra
amaryllisväxter. Bikronans uppgift synes vara att
Billbergia hybrida med typ av B. nutans.
skydda befruktningsdelarna i blommans
inre samt därvid även spela en roll vid
polli-nationen.
BiBardie^a Sm. (Pittosporaceae). Några
arter australiska, städsegröna,
sommar-blommande små buskar med slingrande
grenar. Användas i kallhus i amplar eller
bindas upp utmed pyramider eller
ballonger av ståltråd. B. longiflo’ra Labill.,
Van Diemens land, har glatta grenar,
lansettlika, helbreddade blad och gröngula,
4 cm. långa, hängande blommor samt blå
bär. B. scandens Sm., Tasman., har håriga
unga grenar; smalt jämbreda blad och
vitgula blommor samt blå bär. B. uppdragas
av frö eller sticklingar och planteras i frisk,
sandblandad ljungjord med en smula
gammalt kalkbruk uti. I övrigt skötas de som
nyholländska växter (se d. o.).
Billbe’rgia Thbg (Bromeliaceae). Omkring
45 huvudsakligen epifytiskt växande arter.
De ha liksom flertalet bromeliacéer bladen
ställda i trattlika rosetter, hos vissa arter
bildande ett rör, ur vilket de oftast daggiga
eller pudrade stjälkarna skjuta upp.
Blommorna, som i regel äro blå, äro liksom
stjälken omgivna av färgade skärmblad eller
braktéer.
Av släktets många odlade arter skall
endast nämnas: B. Forge’tii hort., Brasil.
Bladen äro liksom avhuggna i toppen, smalt
jämbreda och försedda med en bred, krämgul
bård utmed kanterna. (Hänföres stundom
till släktet Aechmea.) B. MoreTlii Brongn.,
Brasil. Glänsande gröna blad, bildande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
